Opioider är starkt smärtstillande och ångestdämpande substanser. Bland opioiderna finns både illegala droger, som heroin, och receptbelagda läkemedel som används vid behandling av cancer och akut smärta. Gemensamt för samtliga opioider är en starkt beroendeframkallande effekt och användningen inom sjukvården är omtvistad.

De senaste tio åren har en mer försiktig attityd vunnit mark. Socialstyrelsens statistik visar att förskrivningen av opioider inom sjukvården gått tillbaka rejält sedan 2007. I landet i stort har antalet dygnsdoser per tusen invånare sjunkit från 6 890 år 2007 till 4 914 tio år senare, en minskning på 29 procent.

Bäst i klassen är Värmland och Halland med en minskning på 44 respektive 46 procent. Därefter kommer Sörmland med en minskning på 35 procent. Antalet dygnsdoser per tusen invånare i länet har sjunkit från 6 357 till 4 136.

Kenneth Fernström är specialist på långvarig smärta på Nyköpings lasarett och medlem i landstingets läkemedelskommitté. Han härleder den minskade förskrivningen till ett kunskapslyft inom vården. Det rör sig dels om ny kunskap kring opioidernas olämplighet vid behandling av långvarig smärta, dels om att fler inom läkarkåren lärt sig hur de ska hantera förskrivningen.

– Opioider har länge använts för att behandla långvarig smärta men nu vet vi att de i stället kan vara en triggande orsak till att utveckla mer smärta. Vi har de senaste åren jobbat hårt med att få bort opioiderna Tramadol och Citodon och med att lära nya läkare hur de ska tänka när de sätter in opioider, säger han.

Behandling med opioider måste, enligt Kenneth Fernström, föregås av en grundlig riskbedömning och en plan för nedtrappning. Opioiderna är kraftfulla läkemedel som dras med många potentiellt negativa effekter. Depression, hormonrubbningar, benskörhet och muskelkramper är några exempel.

– Även missbruksaspekten är viktig. Opioider är beroendeframkallande. Missbrukare hittar förstås andra vägar, men det är viktigt att vi i sjukvården minskar spridningen så gott vi kan. Vi ska inte skapa morfinberoende hos våra patienter.

Missbruket av opioider är utbrett världen över. I USA har en omfattande epidemi de senaste åren skördat hundratusentals dödsoffer. I Europa beräknas antalet missbrukare vara 1,3 miljoner. Även i Sverige är missbruket omfattande. Mellan 2007 och 2017 mer än fördubblades antalet opioidrelaterade dödsfall. Enligt Karolinska institutets register över drogrelaterade dödsfall, Toxreg, dog 757 personer förra året av opioider. Bland dessa stod läkemedel, snarare än illegala droger, för en majoritet av dödsfallen.

[link value="https://infogram.com/narkotikadod-1h9j6qde53554gz?live" text=""]

Samtidigt som förskrivningen av opioider minskar kraftigt är Sörmland ett av de län där de narkotikarelaterade dödsfallen är som flest. Mellan 2014 och 2016 dog i snitt 11,5 personer per 100 000 invånare i Sverige av narkotikabruk. I Sörmland var motsvarande siffra 13,8. Enligt Folkhälsomyndigheten involverade över 90 procent av de narkotikarelaterade dödsfallen 2016 opioider.

På beroendecentrum i Nyköping märks en tydlig ökning av antalet personer som söker vård för missbruksproblematik. Max Jakobsen, vårdenhetschef på beroendecentrum i Nyköping, är positiv till att förskrivningen minskar, men menar att problematiken flyttat ut på nätet.

– Hittills i år har vi drygt dubbelt så många intagna på programmet som förra året. Förut var man tvungen att ha en karriär som missbrukare bakom sig, men nu är det betydligt lättare att få hjälp. Beroendevården var tidigare väldigt uppdelad: alkohol här, narkotika där. I dag är de flesta blandmissbrukare, både äldre och yngre. Allt går att jaga på nätet nu, säger han och fortsätter:

– Det är en utveckling som sakta smugit sig på de senaste fyra, fem åren. Tidigare var tröskeln mycket högre. Man var tvungen att fara iväg till Göteborg eller Stockholm för att köpa. Nu har man tillgång till allt via datorn. Det är bara att beställa hem och få i sin brevlåda.

I Eskilstuna och Strängnäs märks inte samma ökning av antalet som söker vård. Enligt Orsolya Hoffmann, överläkare på beroendecentrum i Eskilstuna, kryper dock missbruket allt längre ner i åldrarna.

– De som kommer hit är yngre och har svårare missbruk. Mycket beställs på nätet och de tar lite av det mesta. Den typen av blandmissbruk har blivit vanligare under de senaste fem, sex åren. Det handlar om lättillgänglighet. De läkarutlösta beroendetillstånden är en marginell del av vår verksamhet. Det stora problemet är droger och läkemedel som beställs över nätet, säger hon.

Enligt Max Jakobson presenteras ofta droger och beroendeframkallande läkemedel som säljs på nätet som tillskott som på olika sätt ska stärka kroppen.

– Man går inte in på nätet och beställer narkotika. Det är snyggare förpackat och marknadsförs som något som ger större kropp, snabbare muskler, bättre koncentration eller gör att man inte behöver vila. Man får hem ett paket som ser ut att komma från apoteket och många tänker att – det här kan väl inte vara farligt? Vi försöker tjata om källkritiken.

[fakta nr="1"]