43 miljoner kilo av Eskilstunabornas matavfall har eldats upp sedan 2011

Det är inte bara Eskilstunas biogas som eldats upp till ingen nytta. De senaste åtta åren har mer än hälften av det sorterade matavfallet gått samma öde till mötes. Totalt har 43 miljoner kilo matavfall gått till förbränning, i stället för att rötas till biogas.

Kent Briby, produktionschef och Vesa Hiltula, ESEM:s återvinningschef vid platsen där matavfallet tömdes tillsammans med brännbart hushållsavfall.

Kent Briby, produktionschef och Vesa Hiltula, ESEM:s återvinningschef vid platsen där matavfallet tömdes tillsammans med brännbart hushållsavfall.

Foto:

Övrigt2019-01-19 07:15

2012 rankade tidningen Miljöaktuellt Eskilstuna som "Sveriges miljöbästa kommun". Året före hade Eskilstuna blivit först i landet med optisk färgsortering av sex typer av avfall. Eskilstuna stärkte sitt rykte som pionjärkommun inom miljöarbetet ytterligare när återbruksgallerian Retuna invigdes 2015 och blev internationellt hyllad.

Sen dess har Eskilstuna blivit omsprunget. I dag återfinns Helsingborg, Gävle och Stockholm i den svenska miljötoppen. I fjol rankades Eskilstuna som Sveriges 13:e miljöbästa kommun och frågan är vad den uppeldade biogasen vid Ekeby reningsverk får för effekt på årets placering.

Eskilstuna-Kuriren har i en fortsatt granskning av Eskilstuna Strängnäs Energi och miljös (ESEM:s) biogashantering funnit uppgifter som det sällan talas om. Nämligen att en stor del av det matavfall som Eskilstunabor och företag uppmuntrats och tvingats att sortera aldrig hamnat i biogasproduktionen – utan bränts.

5,7–7,3 tusen ton sorterat matavfall gick årligen till förbränning 2011-2016 i stället för att bli till biogas och biogödsel. Under de sex åren gick 70 procent av det insamlade matavfallet (inklusive restprodukter i form av påsar och förpackningar) till förbränning.

Våren 2016 presenterade ESEM en stor nyhet. Bolaget hade investerat i en ny maskin på återvinningsanläggningen Lilla Nyby. Maskinen skulle möjliggöra en trefaldig kapacitetsökning beträffande mängden matavfall som kunde förvandlas till biogas. "En fantastisk förbättring" konstaterade det kommunala bolagets företrädare på sin hemsida.

I den moderna förbehandlingsanläggningen finfördelas det inkommande matavfallet i en kvarn, rensas från orenheter som förpackningar och plastpåsar och blandas med vatten. Det ger en flytande sörja som benämns slurry.

Tanken var att slurryn, precis som tidigare år, skulle fraktas med tankbil till Ekeby reningsverk för att rötas tillsammans med avloppsslammet och bli till lokalproducerad biogas. Gasen kunde även uppgraderas till fordonsgas och driva såväl bussar som bilar.

Den nya anläggningen kunde hantera 9 000 ton matavfall per år, varav hela 90 procent skulle bli slurry. "Effektivt och bättre för miljön helt enkelt" sammanfattade bolaget.

Och visst bidrog investeringen till en avsevärd förändring.

Under 2017 respektive 2018 framställdes två till tre gånger så mycket slurry som 2015 vid Lilla Nyby.

Den ökade effektiviteten medförde dock att cisternen med färdig slurry fylldes betydligt snabbare än tankbilarna hann köra bort.

Ungefär var tredje "sopbil" som kom till Lilla Nyby med sorterat matavfall 2017-2018 fick därför tömma sin last bland det brännbara avfallet.

Och slurrytransporterna till Ekeby reningsverk upphörde redan under 2017.

De senaste två åren har bara tre procent av den totala slurryproduktionen bidragit till biogasframställning i kommunbolagets regi. Resten, nästan 25 tusen ton, har transporterats till och rötats vid biogasanläggningar i Huddinge och Södertälje.

2017 och 2018 samlade ESEM in sammanlagt drygt 17 tusen ton matavfall i Eskilstuna. Cirka 40 procent kom in via de gröna påsarna, blev till slurry och transporterades till Huddinge och Södertälje. Resten cirka 10 500 ton matavfall utgjordes av sorterat matavfall från Eskilstunas skolor, förskolor, livsmedelsbutiker, restauranger, flerbostadshus och liknande kunder. Drygt hälften av det matavfallet, 5 517 ton, passerade aldrig den nya anläggningen vid Lilla Nyby. Det tömdes direkt på en cementplatta avsedd för brännbart hushållsavfall och transporterades till förbränning vid kraftvärmeverket i Västerås.

Det matavfall som eldats upp de senaste två åren motsvarar mängden matavfall från 55 000 personer under ett år.

Sedan två nya mellanlagringstankar för slurry togs i drift strax före årsskiftet har, enligt bolaget, inget utsorterat matavfall skickats på förbränning.

All slurry som framställs i Eskilstuna skickas dock fortfarande med lastbil till biogasanläggningar i Södertälje och Huddinge.

Eskilstuna är så långt från självförsörjande på biogas som man kan komma. All biogas/fordonsgas som säljs i Eskilstuna är tillverkad utanför kommunen. Den består till ingen del av det lokala slammet från reningsverket eller det matavfall som Eskilstunaborna anses vara bäst i världen på att sortera och samla in.

ESEM:s återvinningschef säger att bolaget aldrig har försökt dölja det faktum att en stor del av det sorterade matavfallet i praktiken behandlats som brännbart avfall. (Se även separat artikel)

– Det är ingen hemlighet, det känner alla till. Men vi skulle vilja skriva vår historia utifrån att vi gått från att bränna 7 000 ton per år till nästan noll. Ett problem har varit att man ställt krav på matinsamling men inte på rötningskapacitet, säger Vesa Hiltula.

Under 2018 har all biogas som framställs av avloppsslam vid Ekeby reningsverk dessutom facklats (bränts av) eftersom bolaget saknat nödvändiga tillstånd.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!