‒Det är roligt att det äntligen blir av. Så många har frågat om vi ska komma till Eskilstuna, men vi har ju inte vågat säga vare sig ja eller nej, det har varit så osäkert när arenan skulle stå färdig. Nu avslutar vi här och det känns förstås helt rätt, säger Christer Lindarw när vi ses på Janelings för ett mindre kafferep.
Han är på sommarbesök i stan och har tur. I konditoriets glasdisk finns bara en enda av hans favoritkakor kvar och dagens sista Butterfly landar genast på hans assiett. Efter en sväng till släkten är han straxt på väg hem till Stockholm igen och "lite pyssel". Det senaste året har showen tagit all hans tid, men nu är det sommaruppehåll innan Stockholmspremiären i september. Det han kallar pyssel visar sig vara mer jobb - förberedelser inför kronprinsessan Victorias 40-årsfirande på Öland den 14 juli..
‒Jag gör ett helt nytt nummer. Det ska bli kul att se hur de tar det. Jag hoppas få se lite närbilder på kungafamiljens ansiktsuttryck och reaktioner på det vi gör, säger han, men vill inte närmare gå in på vilka sorts påhitt han har på gång.
"This is it" hade premiär i Göteborg i september förra året, möttes av idel kritikerrosor och gav sig ut på Sverigeturné nu i vår med utsålda hus vart än det bar hän.
‒Vi slog publikrekord på Malmöoperan. Man kan ju tänka sig hur det måste kännas för operasångarna, säger Christer Lindarw glatt.
En recensent skrev om Lindarw att han är vig som ett kattdjur och ibland tycktes förvånad själv över att han hunnit byta om mellan de olika scenerna.
‒Vi har plockat upp lite favoritnummer från de senaste 40 årens showande och vissa av dem har jag inte gjort sedan jag var 27. Att fläka sig ner på golvet är inte samma sak nu som det var då, det säger sig självt. Jag skulle säga att ungefär 20 procent är muskelkraft och de övriga 80 ren vilja. I början är jag helt andfådd och slut efter föreställningarna, men efter att ha kört några veckor är det inga problem, jag har bra grundfysik.
Den sista stora showen har han sagt om "This is it", men det betyder inte att han kommer att gå i pension.
‒Jag skulle gärna vilja sträcka upp handen och ropa "hallå, sätter ni upp nåt i musikalväg på Stadsteatern eller någon annanstans så finns jag här!" Jag vill inte ansvara för en hel stor produktion igen, men gärna jobba. Det vore jätteroligt med en utmaning.
Sedan far han upp från stolen, utanför fönstret skymtar ett par bekanta ansikten. Det är föräldrarna till Eskilstunakillarna Kent och Conny Berglind som en gång i tiden var dansare i After Dark. Christer rusar ut för att hälsa och drar med sig paret in på fiket.
‒Vad roligt att ses, ni måste se showen när vi kommer till stan i januari.
Biljetterna till Eskilstunaföreställningarna släpps i slutet av augusti.