Knappt 4 000 hushåll i Eskilstuna tog någon gång under förra året emot försörjningsstöd. Det visar de preliminära siffrorna som gör att Thure Morin kan konstatera att statistiken följer mönstret i den kurva som påbörjades för ett antal år sedan.
‒Vi har sänkt försörjningsstödet varje månad sedan 2012/2013 och det går fortsatt åt rätt håll. Sedan 2013 är det i dag ungefär 1 000 färre hushåll som behöver försörjningsstöd. Det ska sättas i relation till att Eskilstunas befolkning under samma tid har ökat med runt 6 000 personer, säger Thure Morin.
Han pekar på flera orsaker som förklarar minskningen. Högkonjunkturen med en gynnsam arbetsmarknad spelar en stor roll. Samtidigt har handläggningen effektiviserats och insatser för att stödsökande ska kunna gå vidare till jobb eller utbildning sätts in snabbare.
‒Det handlar bland annat om personer som tidigare tog emot försörjningsstöd som nu går vidare till traineejobb och så kallade extratjänster.
Men villkoren som ställs för att få stöd har också skärpts. Kommunen har sedan förra året rätt att ställa högre krav på att den sökande deltar i kompetenshöjande utbildningar och står till arbetsmarknadens förfogande.
‒Tackar man nej till en erbjuden plats kan det påverka möjligheten att få försörjningsstöd.
Den största minskningen procentuellt sett står ungdomar mellan 18 – 24 år för. Här har siffran i stort sett halverats på ett år och ligger nu på cirka 200 hushåll.
‒Den bidragande orsaken är att ungdomsarbetslösheten i Eskilstuna har minskat kraftigt jämfört med riket som helhet.
Trots att färre behöver hjälp hör Eskilstuna till de kommuner i landet med högst andel av befolkningen som får försörjningsstöd.
‒Vi ligger fortfarande högt men det positiva är att det nu är under 10 procent av befolkningen som behövt stöd. Och ekonomiskt minskade kommunens kostnader för försörjningsstöd med nästan 13 miljoner kronor förra året.
Kommunens totala kostnad för försörjningsstöd låg under 2017 på cirka 180 miljoner kronor. Hur utvecklingen blir under 2018 är svårbedömt enligt Thure Morin som ändå hoppas att den positiva kurvan kan fortsätta.
‒Det är vår ambition. Det finns en socioekonomisk dimension i allt detta som visar att familjer med barn har fått det bättre och det är glädjande.