"Alternativa fakta" och olika uppfattningar om vad som är sant och falskt är inget nytt fenomen som kommit med sociala medier. Konspirationsteorier har cirkulerat sedan antiken och idéer som bevisligen inte grundar sig på fakta, som att planeten Jorden är platt, har spritts över världen utan vare sig tryckpressar, datorer eller telefoner.
Men via sociala medier blir spridningen av osanningar, tvivel, villfarelser och propaganda både större och går med blixtens hastighet. Hur kan det komma sig - när vi har mer kunskap än någonsin som dessutom är mer tillgänglig än någonsin?
Ja, enligt Åsa Wikforss beror det på kunskapens natur och människans natur.
För att fakta om ska förvandlas till kunskap måste vi tro. Dessutom måste vi ha goda grunder för att köpa det - kunskap är alltså sann, välgrundad övertygelse.
Det drabbar alla, oavsett hur intelligent man är eller vilken utbildning man har.
Det räcker inte med att någon presenterar en objektiv sanning om den inte stämmer med din världsbild, religiösa uppfattning eller politiska övertygelse. Dessutom måste du ha evidens - bevis - som du inhämtat med dina egna sinnen eller från någon annan som vet. Och denna annan måste vara någon du litar på.
– Vår mänskliga kunskap är social, vi kan ackumulera kunskap mellan generationer, det är människans styrka och svaghet, sa Åsa Wikforss till den stora och åldersspridda publiken på Contrast.
För hur man tar till sig kunskap handlar faktiskt lite om tur och otur. Om man är uppväxt i en dogmatisk familj, en sekt eller en diktatur, har man kanske aldrig fått lära sig kritiskt tänkande och byggt hela sin världsbild på felaktigheter. Då kan man göra missbedömningar. Detta fenomen förstärks av att människans psykologiska natur skapar något som Wikforss kallar tänkandets skevheter, eller kognitiva biases (biases = partiskhet eller jäv) som det heter på vetenskapsspråk. Alla människor påverkas av bekräftelsebiases, det innebär att vi strävar efter att bekräfta det vi redan vet.
– Det drabbar alla, oavsett hur intelligent man är eller vilken utbildning man har. Vi vill bekräfta vår egen övertygelse inte andras, sa Åsa Wikforss.
Botemedlet mot bekräftelsebiases är att diskutera i grupp, då kommer man förbi denna psykologiska mekanism. Men bara om gruppen är sammansatt av folk som tycker olika - annars förstärks bias.
Andra hot mot kunskap och sanning är när någon medvetet sår tvivel - som till exempel Donald Trumps ifrågasättande av seriösa medier, vetenskapliga rön och rättsväsendet.
Kunskapens vänner är i stället det kritiska tänkandet, förmågan att värdera källor, seriös journalistik och vetenskap.
Enligt Åsa Wikforss kan man i regel lita på experter och källor som kommer från högskolor och universitet, vars hela verksamhet genomsyras av att kritik och sökande efter fel.