Inga fördomar, tänkte jag och gick in i den lilla frisörsalongen i China town där en klippning kostade sju dollar och en skylt utanför proklamerade "We speak english". Min frisör nickade och upprepade glatt mina alltmer desperata "Not too short"-pip medan jag såg mina blonda lockar falla mot golvet för att för evigt försvinna in i en svart sopsäck tillsammans med smutsen på golvet.
En kvart och två decimeter senare frågade frisören om jag var nöjd. Vad skulle jag säga? "Nej, kan du ta lite mindre?" Jag nickade och satte upp mina hårtestar i en tofs.
Två timmar senare satt jag och grät framför spegeln. Jag såg ut som en sämre version av MacGyver. Det hade inte ens hjälpt att tvätta håret och styla om det, vilket brukar vara det första jag gör efter ett frisörbesök.
Sedan den dagen har jag sagt till varenda frisör att de ska ta absolut minimun. Oavsett hur slitet håret är. Vissa frisörer har lyssnat. Andra har, liksom i China town i Vancouver, nickat och sedan gjort som det behagat dem.
Ett frisörbesök är helt enkelt värre än att gå till tandläkaren. Skammen över min utväxt och frågor om jag freestylat lite med saxen på egen hand (skyldig!) blandas med en skräck över att de klippa bort den där slitna decimetern jag kämpat med att få tillbaka sen förra klippningen.
Nervös som alltid efter min MacGyver-upplevelse (det är snart är tio år sedan), satte jag mig åter i frisörstolen för några dagar sedan. Frisören med spikrakt hår förklarade att hon, liksom jag, hade lockigt hår men plattat det för dagen. Sedan sa hon att vi kanske inte skulle kapa för mycket – lockigt hår kryper ju upp och blir kortare än man tror. Jag fick nästan tårar i ögonen, lossade händernas krampaktiga grepp om stolens kanter en aning och kände nästan något slags lugn.
När jag gick därifrån hade hon klippt och stylat mitt slitna svintohår till en fräsch hollywoodfrisyr. Jag kunde dra fingrarna genom det och det föll som ett vattenfall över ryggen.
Jag såg mig i spegeln hemma, fotade håret framifrån och bak och la ut frillan för lajkfiske på Instagram.
Sen stoppade jag in kalufsen under duschstrålarna. Efteråt såg håret bättre ut än någonsin.
Som mitt vanliga trollrufs.