På sin tredje fullängdare orkar Best Coast inte längre låtsas vara någonting de inte är. Det amerikanska 90-talets alternativrock har alltid funnits i LA-duons blodomlopp, men har tidigare nämnts i samma andetag som surfrock, shoegaze och popgrupper som The Shangri-Las när influenserna kommit på tal.
Men redan under "California nights" inledande spår gläntar Bethany Cosentino på dörren till sitt flickrum och visar stolt upp såväl Wheatus- och Lit-affischerna på väggen som tonårens dagboksanteckningar. Det är en skamlös fingervisning om vad som väntar, undantaget det mörka titelspåret.
Låtarna rör sig ofta farligt nära Blink-182-territorium, utan att för den delen helt gå vilse i den reverb-indränkta ljudbilden.
Det är långt ifrån originellt, men blir å andra sidan aldrig tråkigt.
Patrick Stanelius/TT