Huset ligger i centrala Strängnäs och byggdes i början av 1900-talet men någon sekelskiftscharm finns inte kvar. Tidigare ägare renoverade rejält på 1970-talet och satte in nya fönster och tegel på fasaden. För tre år sedan köpte Helena och Johan Hjelm huset och flyttade in med sina två pojkar Daniel och Mikael som i dag är 23 och 20 år.
– Ni kan inte ana hur det såg ut. Trädgården var helt igenväxt, säger Johan när vi kommer in genom saloondörrarna som är porten in till trädgården.
Ett brunbetsat trädäck breder ut sig längs husets ena sida och avslutas med en stor veranda där Strängnäs domkyrka tornar upp sig i horisonten och Mälaren skymtar mellan träden.
Följer man i stället trädäcket till höger leder det till en bubbelpool och ett uthus med bastu. Inredningen i bastun – en döskalletavla med nitar runtom och flera svarta järnkors – säger en del om familjens intressen som bland annat är hårdrock.
– Vi har renoverat i tre år men förra sommaren slutade jag. Det blev för mycket med att både jobba och bygga här hemma. Till slut kunde jag inte sova, säger Johan som är IT-chef på CGI (fd WM-data, reds anm) i Kista men arbetar mycket hemifrån.
Helena har ett fysiskt tungt arbete som svetsare på Mavab i Mariefred och överlåter gärna renoveringsarbetet till Johan.
– Jag är rätt trött i kroppen när jag kommer hem och lagar hellre mat än att snickra, säger Helena.
En blandning av country- och westernstil, rock och hårdrock – så kan man nog beskriva familjens inredningsstil. Deras intressen har blivit en del av inredningen och de har inte sparat på krutet. Alla detaljer är noga genomtänkta vilket genomsyrar hela huset.
– Vi hade lite av den här stilen redan innan vi flyttade hit men här blev det "all in".
Från trädgårdssidan ser huset ut som ett fort. Det är tre våningar högt och staketet runt verandan består av mörkbetsade trähjul. Det fattas bara att någon kommer ut med cowboyhatt och skriker: "Yihaa!". Och det kanske inte är helt otänkbart om någon i familjen är på bra humör, för i hallen hänger två hattar. Den ena är Johans och den andra är Helenas.
– Förr hade jag den på mig ofta när jag var ute på stan, men inte numera, säger Johan och berättar att vagnshjulen som finns på flera ställen i huset hittade han på ÖB när det var utförsäljning av trädgårdsgrejer.
– Jag passade på och köpte hela lagret, det var nog 20 hjul som jag sedan betsade själv. Några av hjulen har vi gjort taklampor av.
Helena säger att hon bara har sin hatt för att skydda sig mot solen, speciellt när de är på festivaler vilket oftast händer om somrarna. Till exempel Roskilde har de besökt under 30 år men inte de senaste fyra, fem åren. Och Sweden rock festival har förstås varit en annan favorit som fortfarande besöks varje år.
– Enda skillnaden på senare år är att vi har sovit i vår husbil i stället för i tält. Man blir ju bekvämare med åren och vill ligga bättre, säger Helena.
På en svartmålad kulhamrad plåtdörr sitter skylten "Privat" och det klassiska märket för Harley Davidson – en örn med utbredda vingar. Där bakom döljer sig garaget med familjens fem motorcyklar. Intresset för mc är stort och Johan är med i Strängnäsklubben "No name mc". Äldste sonen Daniel håller som bäst på med att övningsköra för mc-kort.
Men för den besökare som inte är intresserad av vackra cyklar är väggarna också häftiga att titta på. Hela garaget är nämligen "tapetserat" med gamla LP-fodral som står lutade på lister – det är Elvis, många hårdrocksband, ABBA, Noice... Listan kan göras lång.
– En gång när garagedörren stod öppen gick det förbi en man som tvärstannade när han såg insidan. Och så sa han: "Det var det snyggaste garaget jag någonsin sett", berättar Helena.
Inte nog med att väggarna och motorcyklarna är snygga – det är dessutom extremt välstädat för att vara ett garage, vilket Johan tar på sig äran för.
– "Var sak har sin plats", som jag brukar säga till resten av familjen när de dräller grejer omkring sig...
Helena nickar och säger att hon inte är riktigt lika noga som Johan utan gärna har stökigt i något hörn innan Johan kommer och påpekar röran.
Köket är däremot Helenas domän. När det skulle byggas om var det hon som skulle planera hur det skulle se ut. Att ha spisen ut mot rummet med utsikt över domkyrkan och att två hoar skulle finnas på nära håll från spisen var viktiga detaljer.
– Köket blev precis som jag ville ha det, jag älskar verkligen mitt kök. Och att laga mat. Det blir allt från thai till italienskt och spanska tapasrätter. Jag är morgonmänniska och det händer att jag stiger upp klockan sex på helgen och börjar laga maten som vi ska äta sen på kvällen.
I köket finns flera fiffiga inredningsdetaljer som är Helena och Johan egna idéer som de fixat själva, exempelvis de kulhamrade kylskåps- och frysdörrarna som är svartmålade. Och det svarta glasskåpet intill som är en Billyhylla där glasdörrarna målats svarta på insidan.
Övervåningen är Johans. Där är det mera rock än country, säger Helena när vi går uppför trappan. Vi möts av ett högblankt trägolv och en bar med matchande bänkskiva och en ölpump bakom disken. Här kan man också slappa i soffan framför tv:n.
– Ja, en bar måste man ha, jag gillar öl. Här hänger vi med kompisar nästan varje helg och jag gillar utsikten över Mälaren, säger han och frågar om jag vill har ett glas.
Johans gamla gitarr och en bas hänger också fast på väggen och är minnen från hans tid som musiker i bandet Flesh från Mariefred.
– Jag spelade kompgitarr och vi körde egna låtar blandat med covers från Rolling Stones, Motörhead, Deep Purple, Jimi Hendrix och Robin Trower, bland annat. Det var på 1980-talet.
Helena öppnar dörren till deras sovrum och nu är utsikten ännu finare än den vi såg en trappa ned i köket och från verandan. Domkyrkan, alla trädgårdarna, Ekotemplet och Mälaren blir tillsammans som en vacker tavla. Tänk att vakna upp till det här varje morgon, wow!
– Johan kan nog stå här och njuta en stund men jag studsar upp, klär på mig direkt och sen iväg, säger Helena.
Sovrummet har mörkbrunt betsade träväggar förutom där ett litet handfat sitter – där är väggen svart. Det sneda taket är tapetserat med en svartblommig tapet, på golvet ligger en kohud som matta och väggarna till kattvindarna är borttagna vilket gör rummet extra stort.
– Jag ville få en känsla av ett hotellrum och här ute är lobbyn, säger Johan och pekar på baren.
Även om Johan har slutat renovera så låter det som att det troligen bara är ett uppehåll, för källaren finns kvar att ta tag i.
– Ja, vi har tänkt att det dels ska bli en vinkällare och dels att resten av källaren blir med klinker alternativt stengolv uppblandat med trä. Dessutom vill vi ta upp ett stort fönster i betongväggen för att få ljusinsläpp.