Hon växte upp i lilla Fridhem, mellan Ärla och Kjula, hos sin mormor och morfar.
– Mamma jobbade som bondflicka på bondgårdarna runt om i bygden. Mormor och morfar ska ha stor heder av hur de tog hand om mig, jag trivdes väldigt bra hos dem.
Britta Gustavsson arbetade själv sedan under några år som bondflicka.
– Jag hjälpte till med lite av varje på gårdarna. Om det var roligt? Ja, så där... Morfar var rätt sträng – men rättvis - och han ville att jag skulle ha sysselsättning. Jag jobbade även en tid på fabrik.
Efter ett första äktenskap, och en första dotter, fann Britta den stora kärleken i Stig, och de kom att hålla ihop i 55 år.
– Till den dag han dog för två år sedan. Nu har jag som tur är mina barn omkring mig. Alla våra tre gemensamma barn bor i Eskilstuna, nära mig, och min dotter Desirée är den som hjälper mig mest. Det sätter jag stort värde på.
Under åren familjen bodde i villa i Kjula hade Britta också en rad sommarbarn från Stockholm, samt även helg- och veckobarn.
– Det tyckte jag mycket om. Vi hade det bra i Kjula, och jag kan längta tillbaka dit. Men som ensamstående har jag det bra i min lägenhet.
I den firas födelsedagen, redan i dag, i sällskap av familjen och med goda tårtor.
– Det är vad jag önskar mig - lycka och välgång och gemensamhet med barnen.