Ojojoj, vad mycket tv-serier det blev under jul- och nyårshelgerna och dagarna där emellan. För det fanns ju både tid och mycket att välja på. Först och främst en del "måsten" som sista säsongen av "Fröken Frimans krig", säsongsupptakten av SVT:s flaggskepp "Bron", den avslutande delen i Leif GW Persson-trilogi om kriminalaren Lars Martin Johansson och så förstås riktigt mysiga julspecialer av feelgood-serierna "Grantchester" och "Barnmorskorna i East End". Helgerna har också bjudit på planlöst zappande mellan strömningstjänster och tv-kanaler och då har jag hittat en del överraskningar och guldkorn. En finfin serie som nyligen börjat visas i HBO Nordic är "No offence". Det är en brittisk snutserie som utspelar sig i Manchester där en grupp poliser löser brott och hanterar sina inbördes relationer. På ytan liknar den här serien brittiska favoritserier som "Scott & Bailey" och "Happy Valley". Men "No offence" har en alldeles egen, lite ostädad ton. Huvudperson är den frispråkiga och varmhjärtade chefen Vivien Deering (Joanna Scanlan), som jobbar dygnet runt med att coacha sin spretiga skara medarbetare. Hon är en annorlunda hjältinna, kort, överviktig och ful i munnen, men respektingivande och oerhört skicklig som ledare. Hon lockar fram det bästa ur alla - från den ängsliga nya biträdande chefen Joy till den excentriska och nördiga kriminalteknikern Miller.
I första säsongen jagas bland annat en seriemördare som ger sig på unga kvinnor med Downs syndrom. Upplösningen må vara både klichéartad och osannolik - ändå är serien både spännande och sevärd - mycket tack vare den varma personkemi som råder i arbetslaget på den sunkiga polisstationen, och att serien inte innehåller en massa överdrivet våld.