När Eskilstuna kommun presenterade årets andra delårsrapport förra veckan framgick att prognosen för de kommunala bolagens resultat visade ett överskott på 33,9 miljoner kronor jämfört med budget. En stor del av resultatförbättringen – drygt 23 miljoner – kan härledas till Eskilstuna Energi och miljös affärsområde Återvinning. Orsaken är ökade intäkter från de många olika byggen som pågår i Eskilstuna men även i andra närliggande kommuner.
‒Framför allt beror det på att det byggs så mycket i Eskilstuna och volymerna av schaktmassor har ökat kraftigt. Men det handlar även om annat material som vi tar emot och behandlar, säger Vesa Hiltula.
Schaktmassorna består av bland annat sten, jord, grus, tegel och asfalt och tippas på det område av den 33 hektar stora deponin som ännu inte fått sin sluttäckning.
‒Massorna används för att jämna ut deponin som sedan tätas till för att den inte ska läcka ut vatten, säger Vesa Hiltula.
För byggföretagen är det ofta svårt och kostsamt att bli av med schaktmassorna. Dessutom är hanteringen väldigt hårt reglerad av miljöskäl.
‒Det material som vi tar betalt för att hantera och som vi lägger på den gamla tippen är inte miljöfarligt, däremot tillåts en viss grad av förorening.
Utöver högkonjunkturen i byggbranschen finns det ytterligare förklaringar till det positiva ekonomiska utfallet enligt Vesa Hiltula.
‒Vi har effektiviserat verksamheten samtidigt som vi blivit bättre på att ta betalt. Men vi är långt ifrån dyrast, tvärtom är vi kanske billigast jämfört med andra anläggningar. Men trots våra låga priser kan vi tjäna pengar på massorna.
Han ser också prissättningen som ett led i ett samhällsuppdrag.
‒Vi skulle ju kunna tjäna mer pengar tillfälligt genom att höja priserna. Men en del av vårt uppdrag är att hjälpa företag som vill etablera sig i Eskilstuna och det gör vi genom att ta hand om det här materialet.
Någon gång år 2021 – 2022 kommer deponin att vara färdigtäckt och då måste schaktmaterialet kunna läggas någon annanstans.
‒Vi undersöker den saken nu och tittar på en rad andra platser. Det kan till exempel handla om gamla grus- och stenbrottsgropar som kan användas. På det sättet kan vi återställa de sår i naturen som grusgroparna utgör.
Ambitionen är samtidigt att utöka möjligheterna till sortering av schaktmassorna.
‒Det måste gå att återanvända till exempel jord. Det blir nästa steg för oss, säger Vesa Hiltula.