"The Mental State of Sweden in Dance" bygger på intervjuer med ett 40-tal personer från norr till söder och en av de frågor de fått är: ”Finns det någon särskild händelse i ditt liv som du skulle vilja se dansad av Sveriges främsta danskompani?"
För det är Cullbergbaletten utan tvekan. En av föreställningens dansare, Suelem Cristina har i stort sett alltid känt till truppen, trots att hon fått sin dansutbildning i hemlandet Brasilien och i belgiska Bryssel.
– Ett av mina mål, alltsedan jag började dansa, har varit att få vara en del av Cullbergbaletten, säger Suelem Cristina, medlem i danskompaniet sedan ett och ett halvt år.
Hur länge har ni dansat "The Mental state"?
–Instuderingstiden var sju veckor, därefter har vi dansat den i ett drygt år. Men vi har alltid flera olika föreställningar på gång. Jag medverkar i fem olika just nu.
Hur ser en vanlig arbetsdag ut?
– Vi dansar från 10 till 18 varje dag om vi inte reser. För min del dansar jag ytterligare ett par timmar bara för att jag tycker det är roligt. En del dansare går till gymmet efter arbetsdagens slut. Jag dansar vouging.
Du är 26 år, hur länge håller en dansare?
– Det beror på hur väl man tar hand om sin kropp. Den som är äldst i vår trupp nu är 46. Ska man klara det måste man tänka på att äta rätt, inte röka och vara försiktig med alkohol. Den som fortfarande dansar vid 46 har en erfarenhet som ger många fördelar.
Hur ser din roll ut i "Mental state"?
– Man inte prata om olika roller, vi dansare berättar olika saker tillsammans med hjälp av våra kroppar.
Bakom föreställningen finns regissören Mattias Andersson som tidigare satt upp " The Mental States of Gothenburg" och "The Mental States of Sweden" på Backa teater i Göteborg och på Dramaten i Stockholm.