I vår serie "Solstrålen" hade Eskilstuna-Kuriren fått tips om att skriva om ännu en högt uppskattad aktivitetsamordnare på ett äldreboende i Eskilstuna. Men med oss hem från besöket på Marielund fick vi en helt annan historia, utan solsken.
Att hon som Marielunds ständigt glada och energiska aktivitets- och terapiansvariga är mycket uppskattad blir Linnéa Johnsson själaglad över att höra. Men just nu finns varken glädje eller energi. Även om Linnéa fortsätter att le på arbetstid gråter hon inombords.
‒Utan någon förvarning har jag fått besked om att jag måste sluta här. Ledningen har inte längre råd att ha mig kvar. Jag har fått höra att vi har för många aktiviteter, och för mig var det ett riktigt dråpslag, vi gör ju detta för de boendes skull. De säger att jag i stället ska ingå i en omställningsgrupp i kommunen, och vad det är vet jag inte.
Inte heller har hon fått veta när hon förväntas sluta och hur det ska gå till.
‒Det är väldigt psykiskt påfrestande att inte få några fler besked.
Linnéas arbetsplats är tre av våningarna på äldreboendet och hon håller även i de gemensamma aktiviteterna för Marielunds seniorboende med egna lägenheter, såsom midsommarfirande och pubkvällar.
Undersköterskan Katarina Pettersson på våningsplan 4 har jobbat tillsammans med Linnéa under alla år på Marielund. Hon kan inte nog betona hur illa och ovärdigt hon tycker ärendet är skött från ledningens håll.
‒Tillsammans har vi i personalen verkligen jobbat ihop oss för de gamla genom åren. 2004 blev Marielund utsett till Sveriges bästa äldreboende, för att vi gör så mycket för de gamla och verkligen sätter dem i centrum. Och allt detta är Linnéas förtjänst. Utan henne... jag vet ärligt talat inte hur vi ska klara oss.
‒Linnéa ÄR Marielund. Varenda boende i hela området känner henne och älskar allt hon gör för dem. Alla individer vill bli sedda och hörda, och de blir det av Linnéa.
Hon visar bilder från olika temafester de arrangerat tillsammans de senaste åren. Det är Hawaii-, Pippi Långstrump- och sjörövartema, och det är Luciatåg i alla former.
‒Taket här lyfte fullständigt den gången vi hade hulahula-kurs, du skulle ha varit med och sett de gamla. Det är så mycket kärlek och glädje med i allt Linnéa gör här. Vi kan inte acceptera att hon försvinner, säger Katarina.
‒Jag gissar att det är meningen att vi sköterskor ska ta över hennes arbetsuppgifter, men det finns ingen som helst möjlighet att vi som sköter den fysiska omvårdnaden av våra allt tyngre och sjukare boende också hinner arrangera aktiviteter och underhållning. Vi kan inte åta oss de uppgifterna också, det har vi varken tid eller kunskap till.
Laila Axelsson är fackligt skyddsombud på våning fyra. Hon poängterar att Linnéas arbete inte bara kommer de boende till del, hon bidrar starkt till det goda arbetsklimatet på Marielund.
‒Linnéa är vår inspiration, hon skapar trygghet och arbetsglädje. Och hon har kunskaperna kring hur våra boende bäst aktiveras, den kompetensen har ingen av oss andra. Linnéa ser allt, fångar upp allt, är kreatören och samordnaren, och är helt enkelt spindeln i nätet i hela vår verksamhet.
‒Vi är alla så fruktansvärt illa berörda av hur Linnéa behandlas, och vi förstår inte hur vi ska kunna berätta för de boende att hon försvinner. Det kommer att bli full sorg, oro och leda här nu, bland både personalen och de boende.
Linnéa själv vill inte vara den som berättar. Hon vill inte vara där och se reaktionerna.
‒Det är så viktigt att gamla människor får behålla sin värdighet och känna att de fortfarande lever, det har varit min ledstjärna i alla år. Ska jag nu behöva se många av dem tappa livsgnistan i blicken?
‒Jag har studsat till jobbet i alla år, verkligen brunnit för mina arbetsuppgifter, att ge de boende livskvalitet och en meningsfull och aktiv vardag. Av 30 boende är runt 20 med på de aktiviteter vi ordnar i grupp. Men jag försöker även att tillgodose behoven hos övriga så gott jag kan, jag pratar med och hjälper dem, och gör lite extra när jag kan. Och det handlar inte om att det måste hända en massa saker hela tiden, men veckoschemat skapar trygghet. Bingon drogs tidigare in ett tag, med förklaringen "de dör väl inte om de inte får spela bingo". Men för många är just den sociala samvaron kring bingon jätteviktig, och när den försvann blev det väldigt oroligt.
Alla tre återkommer flera gånger till nyckelorden inom de värdegrundsregler som gäller för svensk äldreomsorg i dag. Det handlar om bland annat respekt, trygghet, gott bemötande, meningsfullhet, delaktighet och kvalitet.
‒Nu sätter ekonomin stopp för våra värdegrunder, och de gamla ska alltså inte längre få någon guldkant på tillvaron utan får sitta inaktiva på sina rum. Pensionärer på äldreboenden i dag är så pass gamla och dåliga, att de verkligen har ett stort behov av att aktiveras och stimuleras. För många är Linnéa deras omvärld, säger Katarina Pettersson och Laila Axelsson.
För ett par veckor sedan skrev tidningen om Linnéa Johnssons motsvarighet på Tunagården, Jane Lindström, som går i pension i vår. Personalen och de boende är oroliga för att Jane inte ersätts. Linnéa har erbjudit sig att dela sin tjänst mellan de två äldreboendena.