Drygt 62 miljoner av sörmlänningarnas skattepengar läggs på kommunikation

De nio sörmländska kommunerna, Regionförbundet, länsstyrelsen och landstinget satsar i år drygt 62 miljoner kronor på att med skattemedel avlöna yrkesgrupper som kommunikatörer och informatörer. 62 miljoner – och då är inte de kommun- och landstingsägda bolagens kommunikatörer och informatörer inräknade i summan.

De personer som ytterst ansvarar för kommunernas och myndigheternas kommunikationsavdelningar värderas ofta högt och vissa tituleras direktörer.

Eskilstunas kommunikationsdirektör tjänar 73 800 kronor i månaden, vilket är mer än kommunens högste politiker och drygt 10 000 kronor mer än vad kommunens räddningschef tjänar. Det är också mer än vad 90 procent av länets läkare har i lön.

Landstingets kommunikationsdirektör har en månadslön på 69 000.

I Nyköping tjänar kommunikationschefen nästan 70 000 och i Strängnäs drygt 60 000.

Bara de nio kommunerna sysselsätter tillsammans drygt 80 kommunikatörer till en kostnad av cirka 45 miljoner kronor.

Kostnaden har ökat stadigt sedan år 2000. I genomsnitt betalar en sörmländsk kommun i dag nästan sex gånger mer än den gjorde år 2000. Störst är ökningen i Flen och Nyköping där ökningarna överstiger 1 600 procentenheter. Även i ett kortare tidsperspektiv är ökningen tydlig. I Nyköping har kostnaderna för kommunikatörerna fördubblats sedan 2010 och i Oxelösund ökat med nästan 40 procentenheter sedan 2015.

Trosa är det stora undantaget. Där har man förvisso fördubblat bemanningen i år men ökningen är från en kommunikatör till två och en årlig totalkostnad på cirka 700 000 kronor.

[fakta nr="2"]

Flera kommunala förvaltningar håller sig med egna kommunikatörer, som är den enskilt största tjänstetiteln. Andra jobbar övergripande över hela myndigheten och yrkestitlarna är många.

Tittar man på landstingets uppställning så blir det tydligt att variationen är stor. Där finns förutom en kommunikationsdirektör även en enhetschef, en kommunikationschef, en kommunikationsassistent, nio kommunikatörer, två informatörer, en marknadskommunikatör, en marknadsförare, en redaktionssamordnare, fyra webbredaktörer och en pressansvarig. Totalt 23 tjänster till en årlig kostnad av 14,5 miljon kronor. Det summan är hälften så stor som landstingets investeringsram för hjälpmedel till personer med funktionsnedsättning och forskning.

Eskilstuna kommun har störst kommunikationsavdelning i hela Sörmland, totalt 31 tjänster, varav 19 tituleras kommunikatörer.

I Eskilstuna arbetar fler med kommunikation och information än i Katrineholm, Strängnäs, Flen, Oxelösund, Gnesta, Vingåker och Trosa tillsammans. I Nyköping finns knappt hälften så många informatörer som i Eskilstuna.

I Eskilstuna satsar man, enligt kommunens årsplan, lika mycket på att avlöna kommunikatörerna som kultur- och fritidsnämnden lägger på nya investeringar i anläggningar och lokaler 2018.

De tio miljoner kronor som Nyköpings kommun lägger på kommunikation motsvarar den årliga totalkostnaden för 22 mellan- och högstadielärare. De pengar Katrineholms kommun satsar på kommunikation skulle räcka för att avlöna 11,5 förskolelärare.

I morgon berättar vi om de skillnader som finns mellan kommunerna i synen på kommunikatörer.

‒Det finns en poäng med att mina chefer, min linjeorganisation har en förmåga att själva kommunicera med massmedia och medborgare. Jag vill också tro att det gör deras jobb lite roligare och skapar engagemang. Jag ser en risk i att allt som ska kommuniceras och informera ska läggas i en liten kub där bara kommunikatörer och informatörer verkar, säger Trosas kommunchef Johan Sandlund: