‒Medborgarförslag låter jättebra och demokratiskt, men man måste fråga sig hur de fungerar i praktiken, säger Jimmy Jansson (S), kommunstyrelsens ordförande.
I Eskilstuna infördes medborgarförslag 1 januari 2013. Första året lämnades 32 förslag in. Sedan har de ökat successivt till 48 förra året och i år hittills 16 förslag (fram till 14 mars). Sammanlagt blir det 179 inlämnade medborgarförslag under åren möjligheten funnits.
‒Med tanke på att Eskilstuna har 104 000 invånare och många av de inlämnade förslagen är skrivna av samma personer kan man fundera på om medborgarförslagen verkligen stärker demokratin och invånarnas möjlighet att påverka, säger Jimmy Jansson.
‒Dessutom får de flesta förslagen ett negativt svar eller ett ickesvar. Det kan till exempel bero att det som föreslås redan är på gång, att det inte är genomförbart av juridiska eller praktiska skäl eller att det inte finns utrymme i budgeten när den redan är fastställd.
En väldigt liten del av medborgarförslagen får bifall. Enligt Andreas Lindbom, utvecklare på kommunledningskontoret, handlar det om cirka tre om året, alltså mindre än var tionde förslag.
Några exempel på förslag som har fått politikernas gillande och som kan genomföras är en skatepark i Eskilstuna, en gångbro som fullbordar gångstråket runt ån och att förintelsedagen uppmärksammas samtidigt som man ser över vilka dagar som kommunen ska uppmärksamma särskilt. Traditionen med en julkalender på Fristadstorget har återupptagits tack vare ett medborgarförslag.
Kalla handen fick däremot ett förslag om badstrand i stadsparken där Å-bryggan tidigare låg, att strålarna i fontänen i ån riktas om beroende på vindriktning och att stenarna i dammen på Fristadstorget flyttas om. Andra förslag som avslagits är rökförbud på Fristadstorget och att nyårsfyrverkerierna ersätts med en ljusshow.
Jimmy Jansson påpekar också att varje förslag som kommer in kostar minst cirka 25 000 kronor att behandla. Hanteringen är strikt reglerad av riksdagen.
‒Men pengarna är inte viktiga, det här är inte en besparing och det är inte därför vi avskaffar medborgarförslagen, säger han. Demokrati måste få kosta, och många av förslagen är väldigt kloka. Om vi däremot inte får ut det vi vill i praktiken kanske vi borde lägga pengarna på något annat, på andra kanaler.
Han framhåller till exempel möjligheten för invånarna att kontakta lokala politiker direkt och framföra förslag. Andra tankar är en förslagslåda i kommunal regi och att förslag kan framföras digitalt där även debatt och omröstningar kan hållas.