Dags för lite vardagsilska.
I dag tänkte jag rasa mot regler. Eller inte mot regler, egentligen, utan mot regler som bara betyder någonting i teorin, men inte i praktiken. I synnerhet en specifik sådan.
Det är ju så att i princip allt vi gör styrs av regler. Några kallar vi lagar. Andra kallar vi förordningar, eller föreskrifter. Eller stadgar. Det finns många olika typer av regler.
Om jag får gissa, skulle jag tro att en genomsnittlig medborgare bara känner till någon ynka procent av alla regler som faktiskt styr saker och ting ute i samhället. Och det är inte anmärkningsvärt. Man känner till dem som betyder något för en själv, men inte dem som styr annat.
Vissa regler har emellertid många koll på. Alla som har körkort känner till exempel till de flesta trafikreglerna.
Som den runda gula skylten med tjock, röd bård som förkunnar att förbud mot fordonstrafik råder.
Sådana skyltar finns på många ställen. Bland annat på Kungsgatan i centrala Eskilstuna. Där får man inte framföra fordon. Det finns inga tilläggstavlor som öppnar för undantag, utan det är ett totalförbud. Alltid, dygnet runt. För alla fordon.
Och fordon, det är typ allt som går att åka i eller på. Till exempel bilar och mopeder.
Och cyklar.
Och ni har väl aldrig sett någon cykla på Kungsgatan? Jo, det är klart att ni har. Det cyklas ju så in i helsike på Kungsgatan!
Förbudet mot fordonstrafik på Kungsgatan finns enbart i teorin. Inte i praktiken. Det nonchaleras ständigt, och överträdelserna beivras inte. Därav min vardagsilska.
Jag är inte arg på förbudet. Jag är inte arg på cyklisterna. Men jag är förbannad över att det finns regler som vi av någon anledning inte måste följa. Det urholkar liksom förtroendet för regler som sådana.
Mitt förslag till ansvariga: Se till att straffa dem som inte följer regeln, eller ta bort skyltarna. Det här är ju bara löjligt.