Sörmlandsgårdens vänner håller i gång verksamheten på Sörmlandsgården sedan början av 2000-talet. Den tidstypiska mellansvenska gården från 1800-talet får mellan 5 och 8 000 besökare per säsong och har olika aktiviteter varje onsdag samt lördag och söndag under sommarmånaderna.
‒Detta är min sjuttonde sommar här, jag älskar gården och har lagt ner min själ i den. Fyra gånger i sommar har vi spelstuga då det kommer musikanter och spelmän. Det är populärt och vi har i regel över hundra personer här då, säger Beryll Grandell som i det närmaste kan kallas gårdens husmor.
Det levande museet är möjligt tack vare att Gultbrunns Erik Andersson 1921 skänkte byggnaderna och vad som fanns inuti dem till Eskilstuna stad. Ett axplock av aktiviteterna på gården innefattar klippa får och träffa andra djur, leka och utspisa som man gjorde förr om tiden samt gammaldags dans.
På midsommardagen var det häst och vagnåkning med den 13-åriga kallblodstravaren Silje. Bakom tömmarna satt Veronica Angelöf och Emma Ericsson från Näshulta och trots det ostabila vädret blev det en del åkturer under dagen.
Midsommarstången stod ensam på innergården och vittnade om firandet dagen före.
‒I fjor hade vi inget firande, det blev ramaskri men då sa Rekarne folkdansgille att de skulle komma nästa år. Och det gjorde de. Det var mycket folk här igår, mest barn och familjer, säger Grandell.
Om gården ska kunna fortsätta vara öppen krävs det dock att den yngre generationen tar vid efter 84-åriga Grandell.
‒Det hänger på om vi kan hitta yngre som kan hjälpa till, jag börjar bli för gammal. Vi borde ha mer hantverkare här och göra mer invändigt, men vi får lite för lite anslag för det.
Vad tror du lockar folk att komma hit?
‒Gården i sig är helt underbar, att bara kunna sitta här och fika, och djuren. De kommer på lördag och när de är här bor jag i gården hela tiden, säger Beryll Grandell.