För sju år sedan skärptes lagstiftningen kring nedskräpning. Polisen gavs då möjlighet att bötfälla personer som skräpar ned små mängder, så kallad nedskräpningsförseelse. Det kan till exempel handla om snabbmatsförpackningar, engångsgrillar, flaskor och burkar. Boten är på 800 kronor men ytterst få böter delas ut, trots att nedskräpningen enligt mångas bedömning ökar.
Stiftelsen Håll Sverige rent har sammanställt statistiken för årets fem första månader. I polisregion Öst, där Sörmland ingår tillsammans med Östergötlands och Jönköpings län, skrevs bara två böter för nedskräpning ut. Under samma period förra året var det fyra böter.
– Det är inte det högst prioriterade som polisen gör. Däremot är det så att poliser ute på stan ofta ger en tillsägelse när de ser någon som slänger något. Då plockar de allra flesta upp efter sig och då blir det ju ingen anmälan, säger Monica Bergström, presstalesperson på polisens region Öst.
Under den aktuella perioden januari–maj gjordes däremot 536 anmälningar om nedskräpning av normalgraden. Då handlar det om större föremål eller nedskräpning i stor omfattning, vilket kan ge böter eller fängelse i upp till ett år.
– Det kan vara en svår gränsdragning i bland. Men i de anmälningar som gjorts hittills i år handlar det exempelvis om att det slängts soffor, stolar eller att någon lämnat en skrotbil.
Johanna Ragnertz, vd på Håll Sverige rent, tycker att lagen borde tillämpas mer och att den dessutom borde skärpas och omfatta småskräp som cigarettfimpar och tuggummin.
– Nedskräpning minskar trivseln och ökar otryggheten i våra städer. De allra flesta stör sig på att det är skräpigt, säger hon.
Monica Bergström på polisen skulle gärna se färre fimpar på allmän plats men är skeptisk till om det ska vara polisens ansvar.
– Prioritet för polisen måste vara brott mot liv, hälsa och egendom. När det gäller nedskräpning kan ju även privatpersoner säga till när de ser någon som skräpar ned. Och det är det kanske fler som borde göra.