Få röstar i kyrkovalet – men verksamheterna engagerar

Det är måndag förmiddag och kyrkans öppna förskola vid familjecentralen Tomaskyrkan i Eskilstuna, en av länets många församlingsdrivna öppna förskolor, har just öppnat för terminen. En timme in är det redan ett tiotal familjer på plats, redo för fika, sångstund, lek för barnen och en pratstund för de vuxna. Trenden för kyrkan är att fler lämnar samfundet, väljer bort dop och kyrklig vigsel. Valdeltagandet i kyrkovalet är försvinnande lågt. Men det låga intresset för valet och att fler tar avstånd från kyrkan (kring 86 000 lämnade samfundet 2016), märks inte på den öppna förskolan. Här berättar Mikael Marjamäki, en av dem som kommer flera gånger i veckan med sina barn, om hur mycket kyrkans verksamhet betyder för hans familj.

‒Det betyder massor. Jättemycket. Vi får en rutin i vardagen, det är väldigt lättsamt här och barnen tycker om det. Det är många bekanta ansikten här och barnen får vänner. Jag känner varje gång jag kommer hit att jag gärna betalar min kyrkoskatt och jag kommer nog rösta också, men behöver sätta mig in i valet.

Julia Eklund som också uppskattar gemenskapen på plats instämmer, men berättar att hon förmodligen inte kommer att rösta i valet.

‒Jag vet att det är val men vet egentligen ingenting om det. Det är nog mer den äldre generationen som är medvetna om det. Men lite mer information i rätt forum, på sociala medier till exempel skulle nog få mig att rösta, säger hon.

I Eskilstuna driver kyrkan fyra välbesökta öppna förskolor och därmed fler än kommunen. Att intresset för de kyrkliga verksamheterna inte följer med in i vallokalen tror Fatima Hedman, förskollärare vid Tomaskyrkan, handlar om att det för många helt enkelt inte är tydligt vad kyrkan gör och hur det hänger ihop med själva valet.

‒Det här är en viktig mötesplats. Ibland lär föräldrar känna nya vänner här, ibland kommer de tillsammans med andra. För många kan det betyda att de kommer hemifrån och inte behöva isolera sig som småbarnsföräldrar, berättar hon.

Tomaskyrkans öppna förskola utgör en del av familjecentralen som är lokaliserad i kyrkan och som i övrigt består av personal från socialtjänst, vårdcentral och Kvinnokliniken. Fatima Hedman berättar att det är unik konstellation som kom till i början av 2000-talet för att kyrkan erbjöd en bra lösning med lokaler.

Anneli Junger, verksamhetschef i Eskilstuna församling förklarar att kyrkan är en civilaktör som vill ha samarbete med andra aktörer i samhället och berättar att kyrkan arbetar med att få i gång fler samarbeten med familjecentraler.

Hon tror liksom Fatima Hedman att kyrkan i dag för många är lika med dop, gudstjänster, begravningar.

‒Sen vet man att kyrkan gör mer, men kanske inte riktigt vad. Kanske är vi dåliga på att föra ut vårt diakonala budskap, säger hon.

Även på andra håll i länet utgör kyrkans öppna förskolor en viktig punkt i tillvaron för många, berättar både Eva Karlsson, kyrkoherde i Katrineholmsbygdens församling och Lina Björkborg, fritidsledare vid Nicolaikyrkan i Nyköping.

‒Speciellt på de mindre orterna som Valla och Sandbäcken är de öppna förskolorna väldigt levande, berättar Eva Karlsson.

Till öppna förskolan vid Nicolaikyrkan kommer både nya besökare och de som återkommer termin efter termin, berättar Lina Björkborg:

‒Det har en jättestor betydelse och är egentligen en vuxen verksamhet med låg tröskel, anpassad för att barn ska ha roligt. Många nyinflyttade har sagt att de fått nya vänner här och för nyanlända svenskar är det en bra plats att öva svenska. Men det är nog inte så tydligt för folk att de kan vara med och påverka genom att rösta i valet. Vad vi kan göra på plats är nog att informera mer, säger hon.