Det har varit tyst från medlemmarna, konstaterar Charlotta Bergquist som är ordförande för Lärarförbundet i Strängnäs.
‒Jag tror att många lärare tänker "bara det blir bättre än det är i dag" och, mer eller mindre tyst, välkomnar den här förändringen. I den rådande situationen har vi lärare som håller på att krokna för att de inte känner att de har förutsättningarna att genomföra sitt jobb, säger hon som företräder omkring 400 lärare i allt från förskola till vuxenutbildning på såväl kommunala som fristående skolor i Strängnäs kommun.
Det är tufft att vara lärare i dag, säger Charlotta Bergquist. Hon framhåller särskilt bristen på behöriga lärare. Den drabbar inte bara de lärare som har behörighet, som måste hjälpa sina kollegor med bland annat betygssättning. Den drabbar också eleverna, som har rätt att få sin undervisning av lärare med rätt utbildning.
‒Situationen måste förbättras för alla kommunens elever. Det kan inte vara slumpen som avgör om man ska få undervisning av en behörig lärare eller om det finns tillgång till specialsalar, säger hon.
[fakta nr="1"]
Vice ordförande Robert Christensen understryker också vikten av att rektorerna behöver få en drägligare tillvaro.
‒I dagens organisation har vi rektorer som ansvarar för upp till tre skolor. Hur ska man hinna med arbetsplatsträffar, samverkansgrupper och att leda det pedagogiska arbetet på skolorna? undrar han.
Sedan det skarpa förslaget om att lägga ner ett antal skolor presenterades i höstas har frågan givetvis diskuterats i lärarkåren. Ett antal lärare har sagt upp sig från Stallarholmsskolan, berättar Charlotta Bergquist, men med den rörlighet som råder bland lärare ser hon inget konstigt i det. Och ombuden på arbetsplatserna har inte fört fram medlemskrav från på fackliga ingripanden eller dylikt, säger hon.
‒Jag var på ett medlemsmöte på Tosteröskolan i december och där diskuterades frågan om särskoleeleverna. De blir kvar på skolan och kommer inte att integreras med jämnåriga i sin skolmiljö, så det är något som lärarna har haft en del frågor kring. Men enligt vad jag har förstått så är det något som kommunen håller på att titta på nu, säger Robert Christensen.
[fakta nr="2"]
Johan Dunér är ordförande för Lärarnas riksförbund i Strängnäs, det mindre av de två fackförbunden som organiserar främst lärare på högstadiet och uppåt. Inte heller de medlemmar som han företräder har gett uttryck för något större missnöje det senaste halvåret.
‒Det är väl mest att man undrar hur det ska bli och hur man nu kan göra förändringen så bra som möjligt för alla elever och förbättra lärarnas arbetsvillkor, säger han.
En fråga som Johan Dunér söker svar på är hur det blir för lärare i exempelvis hemkunskap och moderna språk på Karinslundsskolan och Stallarholmsskolan, som ju kommer att bli av med sina högstadier.
‒Eleverna börjar med de ämnena redan i årskurs sex. Ska lärarna flytta med till Paulinska och Mariefreds skola, men åka emellan för att undervisa sexorna? undrar han.
Sanna Hillerdal är vice ordförande i Lärarnas riksförbund och fackets arbetsmiljöombud på Paulinska skolan. Hennes bild är att lärarna på skolan är positiva till förändringen och att det finns en längtan efter fler kollegor.
‒Vi har många nyanlända elever. Om lärartätheten ökar så får vi en möjlighet att lägga mer tid på att planera vår undervisning så att den passar våra nyanlända ännu bättre. Det är något som gagnar alla elever, säger hon.
Charlotta Bergquist tror inte att det räcker med att lägga ner skolor och samla resurserna på färre enheter, vilket är skolstrukturutredningens syfte. Lärarförbundet arbetar nu för att arbetsgivaren Strängnäs kommun ska ta tillfället i akt och hitta nya sätt att jobba på, för att lärarnas arbetssituation ska förbättras. Lärarbristen kommer nämligen inte vara avhjälp inom det närmaste, är hon övertygad om.
‒Vi behöver ha en organisation som håller för en fortsatt brist på behöriga lärare. Ett sätt är att lyfta bort mentorskap och klassföreståndarskap från de behöriga lärarna, och att låta dem undervisa fler elever än i dagsläget. Det finns kommuner som har anställt andra yrkesgrupper som ändå har en pedagogisk bakgrund, exempelvis socialpedagoger, för att sköta exempelvis kontakten mellan hem och skola. Det är bättre än att ta in 19-åriga lärarvikarier utan utbildning.