Det säger Per Ledin, professor i svenska på Örebro universitet. Han tycker att fixeringen vid särskrivning har gått till överdrift.
– Särskrivning är ett språkfel bland många, men inte särskilt allvarligt. Viktigast är att språket är begripligt.
Att särskrivning alls hamnat på agendan beror på sociala medier, menar Per Ledin.
– Vårt skriftspråk har blivit synligt. Folk skrev likadant får både 50 och 100 år sedan, men då fanns inte nätet och varken Facebook eller bloggar. Det syntes inte hur vi skrev till vardags.
Men skyltarna i mataffärerna då?
– De fanns förr också.
Per Ledin säger att det bara är språkproffsen som hängt upp sig på särskrivning. Yrkesgrupper som journalister, språkkonsulter och en del svenskalärare.
– Tycker de att det är kul att reta upp sig på att just särskrivning så kan de ju hålla på. Men det är bortslängd möda att sitta och gnälla över hur andra skriver. Gnällspikarna skulle definitivt må bättre av att istället ta det lite från den humoristiska sidan. De som ojar sig mest är ofta journalisterna och därför är det lite intressant att deras eget fackförbund delat på sig och skriver JOURNALIST FÖRBUNDET i sin egen logga.
Sådana särskrivningar används för att framhöva de betydelsebärande delarna på samma sätt som till exempel Hemglass delat upp sitt namn i HEM och GLASS för att signalera sitt koncept, framhåller Per Ledin.
Som också gör mos av myten om att det är engelskan som påverkat oss att skriva isär.
– Den som läser några 1700-talets texter hittar snabbt särskrivningar – hos Bellman möter morgon supen. Redan i slutet av 1800-talet kom de första protesterna mot särskrivning, baserade på skyltexempel som KNAPP HANDEL och GROV SMED. Och i en språkundersökning från 1973, då engelskan ännu inte gjort sitt stora intåg i svensk kultur, så visade det sig att mellanstadieeleverna särskrev alldeles hejvilt.
Hur ser du på bindestreck?
– De kan definitivt underlätta avkodningen av språket. Men det anses tyvärr lite barnsligt att använda bindestreck. Barn som skriver gärna midsommar stång första gången de skriver midsommarstång. Ett bindestreck gör förståelsen enklare.
Varken journalister eller andra som dagligen arbetar med språk har någon anledning att sätta sig på höga hästar, för tidningarna har fler språkfel nu jämfört med för 10-15 år sedan, enligt Per Ledin.
– Förr syntes inte språkfelen i vardagen. Då fanns korrekturläsare på tidningarna och sekreterare på företagen. Det var yrkesgrupper som städade upp innan språkfelen syntes i offentligheten.
Du menar alltså att skolan egentligen är precis lika bra på att lära ut svenska språket nu som för 25-30 år sedan?
– Ja, huvudförklaringen till att universitetsstudenterna numera är sämre på att skriva än förr är att nya grupper kommer hit. Förr var det bara ett fåtal som pluggade vidare och de kom oftast från hem med studietradition. Nu fortsätter nästan alla. Och det är en sak att skriva kommentarer på Facebook - men en helt annan att skriva på vetenskapligt vis.