Under ett extrainsatt sammanträde på fredagen ställde sig majoriteten i barn- och utbildningsnämnden bakom ett förslag som innebär nämnden nästa år ersätt av tre nya – en för förskolan, en för grundskolan och en för gymnasiet. Förvaltningen ska däremot förbli intakt.
Samtidigt föreslog också S, M och C att de nya skolnämnderna bara ska ha 9 ledamöter i stället för 13 som övriga nämnder.
– Jag ser det hela som en politisk katastrof, säger Niklas Frykman, gruppledare för Liberalerna och vice ordförande i barn- och utbildningsnämnden.
Niklas Frykman har räknat ut att det skulle krävas 10 procent av rösterna i valet för att få en plats i de nya skolnämnderna.
– Det är orimligt, säger han. Mindre nämnder innebär i praktiken att små partier utesluts från såväl insyn som möjlighet att påverka skolpolitiken.
Även vänsterpartiet gruppledare Maria Chergui är skarpt kritisk, och anser att hela hanteringen är odemokratisk.
– Det känns som maktfullkomlighet ligger bakom, det är tydligt att majoriteten vill bli av med mindre partier eller att de vill skräddarsy något som ger fler politiska ordförandeposter.
Båda påpekar också att kommunfullmäktige tidigare, efter gruppledaröverläggningar, har slagit fast att nämnderna ska ha 13 ledamöter.
De efterlyser en grundligare utredning och en ny gruppledaröverläggning i frågan. Det gör även Sverigedemokraterna.
– Ärendet har inte fått den breda politiska beredning som ett beslut av den här storleken förtjänar, anser partiet.
Oppositionen tycker också att beslutet hastas igenom. SD, L, V och MP reserverade sig mot beslutet.
Jari Puustinen (M), barn- och utbildningsnämndens ordförande, framhåller att omorganisationen handlar om att stärka skolan:
– Med en sådan här stor nämnd är risken stor att verksamheten blir tjänstemannastyrd eftersom politikerna inte har spetskompetensen eftersom det tar lång tid att sätta sig in i alla frågor. Det har varit vår infallsvinkel. Och facken är positiva.
Han medger dock att beslutsprocessen är kort, även om diskussioner pågått hela året.
– Det blir ju tajt om partierna ska ha något att förhålla sig till efter valet.
Planen är att ärendet ska upp i kommunstyrelsen 29 maj, och att beslutet ska klubbas definitivt i kommunfullmäktige 13 juni.
Men det är osäkert om det blir så eftersom samtliga oppositionspartier är emot, alltså mer än den tredjedel av ledamöterna som krävs för att kräva en minoritetsåterremiss. Blir det så kan beslut tas först 27 september – efter valet.