De är ambulanssjukskötare, banktjänstemän, affärsutvecklare och servitriser. Årets tolv finalister i Mästerkocksprogrammet utgör en brokig, men väldigt matkunnig skara. Och inför onsdagskvällens semifinal återstår tre personer: 21-åriga grisbonden Emilia Nilsson från Silsjönäs, 36-åriga kommunarbetaren Wichudaporn Chaiyasaeng från Grästorp och 31-årige byggkonsulten Gabriel Jonsson, Visby.
Gabriel, född och uppvuxen i Jäder, strax nordost om Eskilstuna, har hängt löst några gånger under programmets gång men hela tiden bitit sig kvar i tävlingen tack vare sitt proffsiga mathantverk, som imponerat på juryn. Nu står han på tröskeln till finalen, och möjligheten att vinna en stor summa pengar och få ge ut en egen kokbok.
– Det är rätt skönt att det snart är över, så man får prata öppet om hur det gick. Vi spelade ju in programmet i oktober-november så det har varit rätt kämpigt att behöva hålla resultatet hemligt. Det är tur att vi deltagare blev så goda vänner och haft varandra att hålla kontakt med, konstaterar han under en glad telefonintervju.
Det stora matintresset har alltid funnits där, Gabriels mamma har berättat hur sonen hellre såg på matlagning än på barnprogram på tv. Men till en början satsade han på en karriär som byggare. Han har drivit byggfirman Bygg & Design i Mälardalen, som 2015 blev årets byggföretag i kategorin "Små och medelstora byggföretag" och prisades på Hantverkargalan.
Det var när han byggde hus för en leverantör med säte på Gotland, och tillsammans med sambon spenderade mycket tid på ön, som paret upptäckte hur starkt de hela tiden längtade tillbaka när de var hemma i Eskilstuna.
– Jag och Olivia bodde kvar några år i stan, men för ett och ett halvt år sedan bestämde vi oss, och flyttade permanent. Och har inte ångrat oss en sekund. Att bo i Visby är verkligen helt magiskt, det ger ett helt annat vardagsliv med närheten till havet och naturen.
– Jag har aldrig känt att det direkt kryllat av jättebra restauranger i Eskilstuna. Här finns åtminstone tio året runt-öppna restauranger jag varmt kan rekommendera till vänner och bekanta som kommer hit. Den saken var definitivt en av anledningarna till att vi tog beslutet att flytta hit.
Byggbolaget lades ned, och det första året som gotlänning jobbade Gabriel för husleverantören. Men nu – och alldeles oavsett hur det nu visar sig ha gått i tävlingen – är det mat som gäller. Målbilden är tydlig; han ska öppna en matstudio där slutna sällskap kan laga mat tillsammans och gå kurser.
– Det är kul att samlas runt mat. Själv är jag ju bara en glad amatör utan utbildning så jag ska inte undervisa, men det finns det många andra som gör bra.
Till Sveriges Mästerkock sökte han redan i fjol. Men med flytten var han inte i fas för tävlingen och tackade nej till en plats på audition. Han tackar sin lyckliga stjärna att chansen återkom.
– Det var betydligt mer nervöst än jag trott. De första inspelningsdagarna var jag extremt nervös faktiskt, och tänkte att ska det vara så här hela vägen tror jag inte jag pallar med alla kameror och grejer. Men så fick jag sånt fint beröm, och nervositeten släppte efter hand. Sen var det bara att köra, och med facit i hand var det verkligen superroligt. De andra deltagarna är som sagt riktigt härliga människor allihop. Från första dagen bestämde vi tolv finalister att nu var det upp till oss att se till att ha så kul som möjligt och se till att göra riktigt bra tv. Det tycker jag vi lyckades med.
Att se sig själv i rutan varje onsdagskväll tog tid att vänja sig vid.
– Det är som att sitta och titta på en vanlig säsong av favoritprogrammet – plus att jag själv är med. En jättekonstig känsla, skrattar han.
Blir det Gabriel som vinner och får ge ut en egen kokbok kan han avslöja så pass att den kommer att handla om den största passionen; viltkött. På jaktmarker utanför Eskilstuna har han fällt såväl vildsvin som älg, dovhjort och kronhjort. Och på Gotland är fisket fantastiskt.
– Att jaga det egna köttet och tillaga det själv är det roligaste jag vet, om man dessutom går ut i skogen och plockar säsongens råvaror att komplettera måltiden med. Jag vill inspirera människor till att utnyttja det fantastiska skafferi vi har i Sverige. Det är gratis och öppet för alla.