Det moderna Sverige kom varken med elektriciteten, barnbidraget eller tvättmaskinen - utan med grammofonen! Först när skivtallrikarna började snurra ömsade det karga landet i fjällhöga Nord skinn från svartvitt till färg. Så ser historieskrivningen i alla fall ut i föreställningen "Allt du måste veta om pop" som drog in på Eskilstuna teater på tisdagskvällen. På scenen tre radioprofiler, nu tillika skådisar, med ambitionen att fördjupa bilden av populärmusikens förhållande till samhälle och rådande tidsanda från 1920- talet och fram till nu.
Med avstamp i en lång radda låtar som publiken väl känner till ger de nya infallsvinklar och lyfter fram sånt som glömts bort om både melodierna och kompositörerna.
Hur många har till exempel koll på kvinnan bakom 1984 års Eurovisionsschlagervinnare, "Diggi-loo diggi-ley" som också skrev Tommy Körbergs första hit "Judy min vän"? Britt Lindeborg pluggade så småningom till kurator och precis som 1930- och 40-talens damorkestrar är hon förvånansvärt bortglömd i schlagerhistorien.
Och visst trodde vi att det var Björn Skifs och ingen annan som var första svensk på amerikanska Billboardlistan? Men, nejdå, redan 1964 hängde sig en svensk sångerska kvar i hela fem veckor. Hennes namn får ni googla om ni inte tar er till nästa föreställning om popen.
En annan kul detalj framgrävd ur pophistorien och projicerad på scenen är Tomas Ledins universitetsuppsats från 1976 där konsten att snickra ihop en hit analyseras. Särskilt som Gunnarsson, Karlsson och Silva handgripligen visar hur Ledin sedan använt sig av just den metoden för att bygga sina dängor.
Rolig är också den, får man förmoda, helt sanna historien om hur Roxettes succé kanske aldrig blivit av om inte en amerikansk student råkat plugga datavetenskap i Borås någon gång på 1980-talet.
Ja, "Allt du måste veta om pop" är en sympatisk föreställning, hälften underhållning, hälften folkbildning av det lättsmälta slaget. Att de tre på scenen inte är genomgjutna som skådisar jämnas ut av kunskaperna och självdistansen. Samt av de träffsäkra parodierna på både rocksångare, pratshower och sportprogrammens "uppsnack".