Han samlar på sår och stämplar

Det finns samlare, och så finns det samlare. Sven Lindell, ordförande för Flens frimärksklubb, lägger flera timmar om dagen på sitt stora intresse.‒Det ger mig en värdefull fritid, säger han.

Lika många frimärken som är katalogiserade i Sven Lindells album, ligger i lådor och väntar på att bli omhändertagna. De är grovt sorterade efter poststämplar och motiv, och fyller ett antal hyllmeter i hans hem.

Lika många frimärken som är katalogiserade i Sven Lindells album, ligger i lådor och väntar på att bli omhändertagna. De är grovt sorterade efter poststämplar och motiv, och fyller ett antal hyllmeter i hans hem.

Foto: Fotograf saknas!

Övrigt2018-01-31 05:00

Oräkneliga frimärken finns i Sven Lindells samling. Men han är inte ute efter de felfria exemplaren, utan det är avarter som intresserar honom. Han samlar bland annat på märken med så kallade plåtsår, där något fel har uppstått i tryckprocessen.

‒De har inget värde, men det är roligt. Jag letar efter repor, fläckar eller annat grejs. Om jag hittar samma fel på två eller tre likadana frimärken så vet jag att det verkligen är ett plåtfel, säger han.

I ett album har han 685 exemplar av ett frimärke från 1941, som trycktes för att uppmärksamma trehundraårsjubileet av bibeln på svenska. Alla 685 har någon defekt; 250 av dem har sin defekt på samma ställe som minst ett annat exemplar.

‒De andra måste jag hitta fler av. Det säger väl något om hur nördig jag är.

Sven Lindell är ordförande för Flens frimärksklubb, som grundades år 1965. Då var han själv inte aktiv i sitt samlande; något som han var först som barn och sedan efter pensioneringen.

‒Jag är född 1940 och under krigsåren fanns det ingen frukt att få tag på. Men efter kriget kom båtarna med apelsiner som låg i silkespapper. Jag pressade och strök de där papprena, det var så det började, berättar han.

Han har i sitt liv samlat på allt från stenar till fågelfjädrar, men fastnade framför allt för frimärken. I Flens frimärksklubb finns 17 andra liksinnade, och medlemmarna träffas tio gånger om året.

‒Då har vår sekreterare Gert-Owe Eriksson satt ihop frimärksfrågor som vi roar oss med. På vårt nästa möte är det dags för den 93:e omgången, säger Sven Lindell och berättar att det handlar om allt från allmänbildning kopplat till motiv till mer smala frimärkskunskaper.

‒Vem graverade frimärket? Vem tecknade förlagan? läser han som exempel från en tidigare omgång, när ett frimärke från fotbolls-VM 1958 var föremål för flera frågor.

På mötena byter också frimärken ägare.

‒Man tar med sånt man har dubbletter av och inte själv är intresserad av att samla på, säger Sven Lindell.

Utöver plåtsår har Sven Lindell ett intresse för framför allt svenska poststämplar. Albumen är sorterade landskapsvis; deras innehåll på ortsnivå i bokstavsordning och därefter i kronologisk ordning. Frimärken stämplade i Flen råder det ingen brist på, i hans samling finns åtminstone ett 40-tal olika stämpeltyper.

Däremot har Sven Lindell inget som helst intresse för oanvända frimärken. Att köpa nya frimärken till sin samling, säger han, är som dopning inom idrottsvärlden – fusk.

‒Ostämplade frimärken kallar jag bokmärken. De har inte gjort tjänst som porto. För mig är det en väldig skillnad, säger han.

Tisdagen den 20 februari är det dags för nästa möte med frimärksklubben, dit även vykortssamlare är välkomna.

Frimärkets historia

Engelsmannen Rowland Hill brukar få äran för att ha uppfunnit enhetsportot, som infördes 1840. Ett märke på brevet var ett bevis för att portot var betalt. Det tidigare sättet att ta betalt för brevets befordran, beräknat på hur långt det skulle och/eller dess vikt, var svårbegripligt.

I Sverige införde riksdagen ”medelporto” om 4 skilling år 1855. Samma år började frimärken som var tecknade, graverade och tryckta av greve Pehr Ambjörn Sparre säljas. Märkena var perforerade och fanns i fem färger.

Efter en trög start blev frimärkena snart populära. Samlande som ett roligt tidsfördriv främst för kvinnor och barn utvecklades snart till filateli, med mycket pengar inblandade.

Källa: postnord.se

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!