Bildroman kallar Helena Öberg, född och uppväxt i Eskilstuna, sitt senaste projekt tillsammans med illustratören Kristin Lidström. Själva upplägget är mycket speciellt; ögonbedövande vackra illustrationer varvas med text. Det gör att "Kattvinden" kan läsas på flera plan.
– Man kan beskriva det som att vi jobbar filmiskt. Jag har en ursprungsidé som vi utvecklar tillsammans. Kristin är scenografen, som iscensätter vissa delar av historien i bild, medan jag berättar andra delar i text. Det gör att vi får till en massa olika ingångar på det vi vill berätta.
Vad handlar "Kattvinden" handlar om?
– En svår fråga eftersom vi jobbar med dubbla berättarplan. Men i stora drag: Manda och hennes mamma lever ett ganska kaotiskt liv i en stad av ungefär samma sort som Västerås. Hennes pappa är försvunnen sedan en tid. En dag får hon följa med sin farfar till ett gammalt hus. Farfar bär på saker han aldrig berättat om, förträngda minnen från andra världskriget. De delarna av berättelsen är gestaltade i bild. Men här finns också många andra trådar att dra i och fundera över.
Illustratören Kristin Lisberg och du ses inte särskilt ofta?
– Nej, jag bor i Västerås och hon i Göteborg och vi har bara träffats en handfull gånger sedan vi började samarbeta. Men vi har daglig kontakt via mejl och sms och bollar frågor mellan oss. Vårt samarbete kring text och bild ger en särskild bredd i berättandet.
Ni har gjort bildromaner tillsammans tidigare?
– Ja, 2015 Augustnominerades vi i barn- och ungdomsklassen för "Din tur, Adrian". När arbetet med den började kände vi inte varandra alls.
Helena Öberg säger att hon haft nytta av sin bakgrund som filmmanusskribent, reklamare och lärare i kreativt skrivande under arbetet med bildromanerna.
– Jag är van vid att jobba i grupp och våga vara öppen i processen. Vi har full tillit till varandra och respekt för våra respektive hantverk.