Tidningen har vid flera tillfällen skrivit om missnöjet bland deltidsbrandmännen. Det nya centrala avtal som tecknats innebär en lönesänkning på sju-åtta procent enligt brandmännen. För drygt två veckor sedan sade 15 deltidsbrandmän från stationen i Torshälla upp sig. Den första lokala förhandlingsrundan hölls på torsdagskvällen men mötet ajournerades direkt och något nytt datum spikades inte.
‒Från kommunens sida har vi både önskat och uppmanat brandmännen att dra tillbaka uppsägningarna. Men eftersom de ligger fast ansåg vi att det inte kändes rätt att ha förhandlingar, säger Lars Lagebo.
Arbetsgivarsidans förhoppning är att de fackliga företrädarna kan förmå medlemmarna att dra tillbaka uppsägningarna och vänta tills man ser vad de lokala förhandlingarna kan ge.
De brandmän som sagt upp sig jobbar april ut. Den 1 maj träder det nya centrala avtalet i kraft och har ingen lösning nåtts innan dess blir det problem.
‒Det största bekymret blir att fem av 18 brandmän som finns i jour och beredskap året runt försvinner. Från Eskilstuna är vi i princip lika snabba till stora delar av Torshälla som vad styrkan i Torshälla är. Men de är en jätteviktig resurs för räddningstjänsten i Eskilstuna så att rita en ny karta, om det värsta skulle inträffa, är ingenting jag längtar efter att göra. Jag har inte landat i det än och har ingen färdig plan, säger han.
Situationen i Eskilstuna är inte unik, missnöjet över det nya avtalet är stort över hela landet. Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har tillsammans med arbetsgivareorganisationen Pacta dessutom stämt Brandmännens Riksförbund (BRF) inför Arbetsdomstolen för brott mot fredsplikten. SKL hävdar att facket ska ha uppmanat sina medlemmar till massuppsägningar, något som BRF förnekar bestämt.
Tidningen har sökt fackliga företrädare för Brandmännens riksförbund för en kommentar.