Varje måndagskväll, höst som vår, spelas det omgångar i nämnda liga.
Den 19 februari gjorde tidningen ett nedslag i hallen i Thomas arena som har cirka 45 år på nacken.
‒Det är kul att komma hit och träffa en massa glada människor, för mig känns det som en lagom nivå, säger Marie-Louise Andersson, "Lollo" kallad.
Hon kom med i verksamheten, hennes lag heter Team Business, för två år sedan.
‒Jag spelade ganska mycket bowling i 20-årsåldern. Det visste min svägerska om och hon förmedlade kontakten mellan mig och det här laget när någon spelare saknades.
‒Först trodde jag att det handlade om en engångsföreteelse, men jag blev kvar och missar sällan någon match. Fast det kan vara stressigt att hinna hit direkt efter jobbet.
Är det viktigt att vinna?
‒Inte för mig, jag är lika glad när vi förlorar.
I grunden består varje lag av en stomme på tre spelare, men vid händelse av bortfall går det alldels utmärkt att kalla in en reserv.
‒Vi har en kille som heter Lasse Chorell som alltid ställer upp när det saknas folk, säger en av ligans äldre spelare, Tommy "Räkan" Regemar.
Han representerar Swartz rör ihop med Orvar Pettersson och Ulf Gustavsson.
‒Tidigare i vintras anordnades ett individuellt slutspel för de 16 främsta i Strängnäsligan. Då vann Ulf Gustavsson, berättar Tommy Regemar.
Hur länge har du hållit på?
‒Här har jag varit med i ungefär tio år. Vårt lag har vunnit slutspelet flera gånger. För länge sedan deltog jag i riktigt seriespel med Djäknen.
Numera är Strängnäs nästan en vit fläck på bowlingkartan. Stallis har ett herrlag i division 2 och även ett B-lag där fyra damer från Strix, som tycks vara på fallrepet, får vara med på dispens.
Fler lag i seriespel finns det inte.
‒Sportens problem är att säsongen är lång och att man får offra många helger, resonerar Stefan Yngström, som har en mycket framgångsrik karriär i bagaget.
Så sent som 2017 tog han brons på veteran-VM (+ 50 år) vid VM i München.
‒Jag spelar lite med Enköping i Allsvenskan.
Det har gått 22 år sedan Ari Poikela och Stefan Yngström tog över hallen i Strängnäs.
‒I den vevan drog vi igång Strängnäsligan. Nu växer intresset igen, många går hit och tränar regelbundet, flera har dessutom införskaffat egna klot. Ligan består av 36 lag som delats in i två grupper. Det innebär att hälften av lagen står över varannan måndag, förklarar Yngström.
Lagen får komponeras fritt, det kan lika gärna innehålla tre damer som tre herrar.
‒I vissa fall är det företag som ställer upp men det kan även handla om kompisgäng, familjer och grannar.
Stor åldersspann på deltagarna?
‒Verkligen, från 15 upp till över 80 år.
Team Business med Marie-Louise Andersson såg ut att gå mot en klar förlust mot Hero sport som vid detta tillfälle bestod av tre rutinerade damer med Solveig Broberg som nestor.
Hon kompletterades av de sent inlånade systrarna Gurli Larsson och Margot Alexandersson.
‒De verkar taggade. Jag tror nog att de vinner på sin rutin, säger Micke Chorell i Team Business.
Måndagskvällens andra pass innehöll bland annat mötet mellan Swartz rör och Svålarna.
‒Det här är jätteskoj. Jag försöker att snitta på 180 poäng i mina serier, säger Tommy Regemar.