När andra tycker det är skönt att plocka undan julen sörjer Mimmie att den är slut. I stället börjar hon att tänka på vad hon ska göra mer eller annorlunda till nästa. I juni är julplaneringen färdig och i slutet av november är det inte mycket kvar att göra. Då kan Mimmie gå in i sitt "julmode".
– Jag tänker på julen under hela året, för den gör mig så himla glad. Det är så härligt att göra det och nu är tiden inne då det är okej att gå helt bananas. Jag kan pyssla och slå in julklappar hur länge som helst, säger en sprudlande Mimmie.
Mimmie och hennes kille Lars flyttade in i trerummaren på Vasavägen för lite mer än ett år sedan. Villkoret var som sagt att det fanns en bra plats för granen.
– Ja, här i vardagsrummet passar granen perfekt och den ska vara stor och snygg. Jag brukar åka runt och kolla efter den finaste. Den 20 december är det lagom att ta in den för att den ska vara så fräsch som möjligt på julaftonen, säger Mimmie och pekar var granen ska stå.
Lägenheten är inte översållad med dekorationer som man kan tro när man hör hennes omåttliga intresse. Ärvda, hemgjorda och nya julprydnader är utplacerade på ett smakfullt sätt. Mormors och morfars kyrka med lampa på insidan lyser med varmt sken i hallen och på hyllan i sovrummet finns en liten tomte som håller i ett ljus.
På bokhyllan i vardagsrummet finns Mimmies pepparkakshus med ett snölandskap och tomtar som åker släde, hugger ved och äter från ett julbord som är dukat med skinka, bröd, pepparkakor, lussebullar och godis. Alla små pyttedetaljer har Mimmie tillverkat själv.
Att pyssla och göra egna grejer är ett av Mimmies stora intressen. Därför är lägenhetens största rum specialinrett för både Mimmies och Lars hobbys: hon pysslar och han håller på med elektronik. På Mimmies sida av rummet finns glasburkar med pärlor, färgpennor, band och olika papperssorter. På bordet ligger det senaste pysslet – omsorgsfullt gjorda och personliga julkort.
– Pyssla har jag gjort ända sedan skolan. Det är nog tack vare traditionen som fanns i Kjula. Vi hade en hel dag som man kunde gå runt på olika stationer och göra julgrejer. Jag älskade det.
I pysslandet ingår också att virka, sticka och sy. Förra året virkade hon filtar till släktingarna i julklapp, det tog ett helt år att få klart. Annars är det korgar med hemgjorda saker som tvålar, godis, bröd och glögg som hon brukar ge bort som klappar.
– Jag har svårt att sitta still och inte göra något. Lars säger ibland att jag är som en pensionär när jag sitter och stickar hela tiden. Och det har han rätt i, som en panscho fast i en ung kropp, säger hon och skrattar.
När Mimmie växte upp fanns det inte överdrivet mycket julpynt hemma. Det var när hon flyttade som julmanin eskalerade.
– NU får jag göra som jag vill, Lars bryr sig inte så mycket utan låter mig hålla på. Han tycker det blir fint i alla fall. När jag är ensam hemma och sätter på mina julfavoritlåtar får jag massor av energi och blir superglad. Sen när Lars kommer hem på kvällen studsar jag runt som en gummiboll och håller på med en massa saker samtidigt. Då kan det vara svårt att varva ned.
På bordet ligger en svart anteckningsbok som är Mimmies stora julplaneringsbibel. I den står allt som måste göras och vilket datum som sysslorna ska vara klara.
– Jag skriver upp allt: vilka julklappar som ska göras: när julprydnaderna ska tas fram, när pepparkakshuset ska vara klart, när granen ska köpas, när och till vem julkorten ska skickas, vilka jag fick julkort från förra året, jullåtslistor, när julgodiset och julbaket ska vara klart. Stöpa ljus brukar jag också göra. Sen när alla rusar runt på stan och stressar kan jag sätta mig på kafé och bara njuta av julstämningen.
Närmast på tur i förberedelserna är det stora julbaket.
– Vi är några kompisar som träffas och bakar och gör godis under en hel dag. Det ska bli jättekul. Sen ser jag fram emot uppesittarkvällen med bingolotto, godis och mys framför tv:n.