Redan 2013 fattade landstingspolitikerna beslut om att bygga om länets sjukhus till en kostnad av fyra miljarder kronor. Anledningen var, då som nu, dels en viss trångboddhet, dels ett uppenbart behov av modernisering av undermåliga lokaler.
När planerna presenterades för snart fyra år sedan betonades hur viktigt det var att sätta igång ”snabbt och smidigt” eftersom underhållet av sjukhusfastigheterna varit eftersatt under så lång tid. Men av olika skäl har projektet försenats.
‒De första planerna drogs upp med breda penseldrag. Ju mer vi gick in i detaljritningar upptäckte vi att ytorna drog iväg. Vi var tvungna att dra i handbromsen för att kunna ha koll på kostnaderna, säger Monica Johansson.
Oppositionslandstingsrådet Magnus Leivik (M), som tidigare varit kritisk till att projektet försenats, är nu nöjd.
‒Det här är ett bättre och mer genomarbetat underlag. Det är välbehövliga investeringar och att vi har en blocköverskridande överenskommelse är mycket positivt, säger han.
Över två miljarder kronor, cirka hälften av den totala investeringen, kommer att gå till ombyggnader av Mälarsjukhuset. Drygt 40-åriga lokaler ska moderniseras men framför allt ska en helt ny huskropp byggas i nio våningar på den plats där de äldsta sjukhusbyggnaderna ligger i dag. Dessa ska rivas, ett arbete som är tänkt att inledas 2019.
På taket av den nya byggnaden, som beräknas stå klar 2022, kommer en helikopterplatta att anläggas.
Vid gatuplanet (plan 3) ska en helt ny entré byggas och här ligger också den nya akutavdelningen med 30 undersökningsrum. På akuten kommer också en barnavdelning inrymmas, liksom en akutröntgen.
På plan fyra byggs operationsavdelningen med 14 salar samt en stor hybridsal för både operation och röntgenundersökning. På samma plan ska också en intensivvårdsavdelning med åtta platser finnas.
På plan sex blir det en förlossnings-, kvinno- och neonatalavdelning.
‒På neonatalavdelningen kommer det att finnas övernattningsmöjligheter för föräldrarna, vilket är otroligt förmånligt, en klar fördel ur alla aspekter, säger Marianne Eriksson, samordnare för den strategiska lokalplaneringen i projektet.
På plan sju kommer akutvårdsavdelningen att ligga ihop med hjärtintensiven.
Utformningen har föregåtts av ett omfattande arbete där synpunkter från olika personalgrupper vävts in. Ambitionen har varit att skapa ett modernt sjukhus med fokus på samordning och med möjligheter till flexibla lösningar.
Antalet vårdplatser kommer vara i stort sett identiskt med dagens situation.
‒I dag har vi många tomma vårdplatser på grund av personalbrist. Men jag tror att vi kommer att ha helt andra möjligheter att rekrytera personal framöver när vi kan erbjuda nya arbetsmetoder och arbetsvillkor i moderna lokaler, säger Monica Johansson.
Av de 4,4 miljarder kronor som sjukhusinvesteringar beräknas kosta väntas landstinget behöva låna 2,8 miljarder.
Historiskt sett har Sörmlandsjukhusen fastighetsinvesteringar bekostats med egna medel. När nu Mälarsjukhuset, Nyköpings lasarett och Kullbergska sjukhuset står inför samtidiga och ansenliga investeringar tvingas dock landstinget att gå till banken. Bara rivningskostnaderna är budgeterade till 41 miljoner kronor. Totalkostnaden väntas bli nästan en halv miljard kronor dyrare än landstinget tidigare beräknat.
‒Den ursprungliga investeringsramen som landstingsfullmäktige beslutade om 2013 var på knappt fyra miljarder kronor. När vi i dag har uppdaterat beräkningarna hamnar vi på drygt 4,4 miljarder, säger landstingsdirektör Jan Grönlund.
Fördyringen förklaras främst av det höga trycket på byggmarknaden.
‒Det är en trång sektor och i konkurrensen om arbetskraft så ökar våra kostnader. Vi räknar med att kvadratmeterpriset ökat med 5000 kronor sedan 2013, säger landstingsdirektören.
Investeringarna medför att landstingets årliga driftskostnader ökar med cirka 250 miljoner kronor.
‒2023 blir driftskostnaderna som högst, sen klingar de av ganska fort, säger finanslandstingsrådet Monica Johansson (S).
Oppositionsrådet Magnus Leivik (M) inflikar att de stigande driftskostnaderna inte är finansierade fullt ut.
‒Från och med år 2021 behöver vi hitta ungefär 100 miljoner kronor per år, säger han.
Monica Johansson och landstingsdirektör Grönlund betonade att Landstinget Sörmlands ekonomi är "välskött och god".
‒Vi har visat överskott i flera år, och det känns bra när vi nu ska klara finansieringen. I budgeterna framöver har vi tagit höjd för ökade driftskostnader till följd av avskrivningar och amorteringar, säger Jan Grönlund.
Lånebehovet är beräknat till 2,8 miljarder kronor och blir, i likhet med beslutet kring investeringarna i övrigt, ytterst en fråga för landstingsfullmäktige.
Landstingets mångmiljardsatsning väntas inte medföra att Sörmlänningarna tvingas betala högre landstingsskatt.
‒Nej, vi ska absolut inte höja skatten. Och när vi höjde skatten 2013 tog vi höjd för att vi stod inför stora investeringar i framtiden, säger Monica Johansson.
Slutligt beslut om jätteinvesteringen kommer att fattas av landstingsfullmäktige den 7 mars.