Strax efter det att grannen satt i gång med sitt husbygge, våren 2010, reagerade kvinnan och hennes son. De hade själva tidigare godkänt byggplanerna, men när plattan väl var gjuten såg verkligheten annorlunda ut.
– Stora delar av tomten hade schaktats om och fyllts upp. Huskroppen hade flyttats närmare vattnet och oss, i jämförelse mot hur bygglovsskissen såg ut. Det kändes direkt att det inte rimmade med vad som förespeglats oss, säger sonen.
Familjen har haft sitt fritidshus i Strängnäs kommun i många år och området har varit just ett sportstugeområde med hus i ett plan på upp till 60 kvadrat. Enligt mamman hade de inget emot att grannen skulle få bygga nytt och större så länge det följde gällande detaljplan för området.
– Vi hörde av oss till bygglovsenheten 2010 om att det hela kändes fel, säger sonen.
I början av 2011 fick mamman mejlsvar från dåvarande plan- och byggchefen Marie Jonsson där hon skriver: "Eftersom byggnationen endast är påbörjad kan vi i dagsläget inte avgöra om den färdiga byggnationen kommer att överensstämma med det beviljade bygglovet".
– Då är det ju på tok för sent. Det måste väl rimligtvis ha varit bättre om kommunens handläggare engagerat sig i ärendet tidigare. Det hade sparat resurser för både oss och våra byggande grannar, säger mamman.
I november 2012 överklagade mamman formellt alla bygglov för grannens hus. I april året därpå rev länsstyrelsen upp dem med motivering att de inte rimmade med detaljplanen. Sedan dess har grannen överklagat ärendet till såväl mark- och miljödomstolen, som mark- och miljööverdomstolen för att åter hamna hos länsstyrelsen. Samtliga instanser har avslagit överklagandet och gett familjen rätt.
– Kommunen har en stor skuld i det här. Vad det handlar om är att det står ett för högt hus för nära vår tomt och det hade inte behövt gå så långt om kommunen hade engagerat sig i ärendet från början, säger sonen.
I januari 2015 beslutade samhällsbyggnadsnämnden i Strängnäs kommun att avslå ansökningarna om nya bygglov. Samma ansökningar som de sex år tidigare hade godkänt, säger mamman.
Ni var själva med och godkände grannarnas bygglov, såg det annorlunda ut då?
– Vi motsatte oss aldrig att de skulle få bygga hus så länge de följde detaljplanen, men med uppförande av en hög mur och med den utbyggnaden blir avståndet nu endast 75 centimeter från vår tomtgräns.
Ni överklagade formellt byggloven i slutet av 2012, men kan ni förstå att det uppfattades som ganska sent?
– Vi började protestera mot grannens bygge redan 2010 och hade en sittning i kommunhuset med bygglovschefen. Vi fick under en lång tid besked från kommunen att bygglovet inte gick att överklaga. När vi ändå, av utomstående expertis, blev informerade om att vi kunde överklaga bygglovet så gjorde vi det eftersom vi aldrig fick något delgivningsbeslut, säger mamman och förklarar att grannens hus är en betydande olägenhet för dem på grund av storleken och placeringen.
– Kort och gott: det står ett för högt hus för nära vår tomt. Det är vad det här handlar om.
– Vi hade gärna sett att kommunen tagit tag i det här långt tidigare. Vi har fått rätt i den meningen att bygglovet dragits in av mark- och miljödomstolen.
Vad är en rimlig lösning för er, vad skulle ni kunna leva med för att släppa det här?
– Kommunenhar redan medgett att man gjort fel så det enda rätta är ett rivningsföreläggande av den huskropp som ligger för nära vår tomt, detta ligger i linje med de lagar som finns samt hur andra kommuner hanterar liknade situationer, svarar mamman.
– Till slut orkar man inte längre och det vet de om. För oss att koppla in en advokat, som kostar tusentals kronor i timmen och stämma kommunen, det är bara inte rimligt, tillägger sonen.
Tidningen har varit i kontakt med familjen, vars husbygge mor och son protesterar mot. De väljer att inte uttala sig i frågan.