Tidningens artiklar om förändrad hyra av särskilda boendeformer har fått många att reagera. Den nya hyresmodellen innebär miljonintäkter till kommunen, men leder samtidigt till kraftigt ökade hyror för de boende. I vissa gruppbostäder kommer månadskostnaden att mer än fördubblas.
David Aronsson (V), som ifrågasätter nämndens behörighet att ta beslutet, har skickat en rad frågor till socialkontoret som besvarades i helgen.
Han anser bland annat att socialnämnden inte fått mandat att föra kommunens talan gällande hyreslagen och jordabalken.
Något som socialkontorets utredare hävdar att de har. De skriver att nämnden enligt reglementet är behörig att själva föra kommunens talan i alla mål och ärenden inom sitt verksamhetsområde samt att de även, i sådana mål och ärenden, där det ankommer på nämnden att föra kommunens talan, på kommunens vägnar ingå förlikning och sluta avtal.
"Principiella beslut kring vilka hyror vi tar ut kan således tas av socialnämnden", svarar socialchefen Agneta von Schoting.
På frågan hur systemet förhåller sig till socialtjänstlagens krav på att boendekostnader inte ska överskrida kommunens egenkostnad, hänvisar socialkontoret till att hyressättningen utgår från bruksvärdet.
"Hyran ska alltså bestämmas enligt principerna i hyreslagen, men med taket för kommunens egna kostnader".
"Bruksvärdeshyran i de särskilda boendena ligger normalt långt under en rimlig självkostnadshyra för kommunen", skriver Agneta von Schoting.
David Aronsson delar inte socialkontorets uppfattning om att ett beslut om hyressättning är samma sak som att teckna ett avtal och han har därför skickat in begäran om laglighetsprövning av socialnämndens beslut till förvaltningsrätten.