Det var nog många med mig som bänkade sig framför den nya SVT-serien "Vår tid är nu" på måndagskvällen. Förhandssnacket har handlat om vilken storsatsning det är. Folkkära superstjärnan Suzanne Reuter har uttalat sig översvallande om en produktion som satt skådespeleriet i högsätet och låtit de medverkande blomma ut och om hur bra restaurangvärlden lämpar sig för att spegla en tidsanda med sin sammansättning av personal, ägare och gäster.
Det handlar alltså om restaurangen "Djurgårdskällaren" som ägs av familjen Löwander, där Suzanne Reuters rollfigur Helga är matriark.
"Vår tid är nu" tar sitt avstamp i freden 1945. En startpunkt så god som någon för att skapa ett svenskt "Dowton Abbey".
Från början står det klart att restaurangen, som blivit stamlokus för Stockholms nazister, gått dåligt en tid. Den äldste sonen i familjen, Gustaf (spelas av utmärkte Mattias Nordqvist), är källarmästare och rör sig obehindrat bland dessa tvivelaktiga gäster, men hans verkliga sympatier är inte tydliga i första avsnittet.
Men allra bäst är seriens unga kärlekspar. Den fattiga och ambitiösa kökspojken Calle och familjen Löwanders yngsta dotter Nina, som det slår gnistor om redan i första scenen. De spelas av Charlie Gustafsson och Hedda Stiernstedt och deras kemi och utstrålning bådar gott för seriens potential att bli en riktig feelgood-klassiker.
Måndagskvällar fortsätter att vara synonymt med tv-kvällar.