Kunskapen är viktigast för myntsamlaren Gunnar Andersson i Strängnäs

‒Om jag ger dig ett gammalt mynt och säger åt dig att slänga det i papperskorgen, då bär det emot. Även om myntet inte har något värde vill du inte slänga det, säger han.

Han visar upp en gammal tvåkrona. Den går inte att handla med i affären utan att växla in på banken först, och då är den fortfarande inte värd många kronor. Men Gunnar Andersson har rätt. Ett mynt, hur värdelöst det än är, är svårt att bara slänga bort.

I hans samlingar finns det hundratals olika sorters mynt. Några är ovanliga och därför ganska värdefulla, men för de allra flesta av dem är det sentimentala värdet betydligt större än det ekonomiska.

Samlandet inleddes när hustrun Doris Andersson ärvde en myntsamling av en släkting. Tillsammans började de ta reda på vad det var för något de hade fått ta över, och så småningom började de köpa egna mynt för att komplettera samlingen.

‒Vi tyckte att det kändes roligt att samla ett mynt från varje år, av varje sort. Det är ofta så det börjar, säger Gunnar Andersson.

Snart växte intresset och de började samla på mynt från hela världen. Tjusningen var inte att samlingen växte, utan att ta reda på mer om varje slant. Då blir den lilla metallbiten med ens ett stycke historia.

‒Det här är en grindpeng, ett halvt öre. Den användes som betalning till barnen som öppnade grindarna när du kom åkandes genom hagarna på landet under 1800-talet. Det var den minsta valören som fanns, och den var dyrare att producera än vad själva myntet var värt, säger Gunnar Andersson.

Alla mynt är inte små och runda. I samlingen finns ett svenskt tvådalersmynt från 1700-talet som är fyrkantigt och stort som en assiett.

‒Det var förhållandevis mycket pengar och ingenting man hade i fickan. De här staplades i stället på banken och så fick du en liten papperslapp där det stod vad det var värt. Det var en slags föregångare till vår tids sedlar.

Just den här tvådalern är dessutom falsk, vilket gör det ännu mer intressant, tycker Gunnar Andersson. Det är som sagt inte värdet som är det viktiga.

‒I många myntklubbar jag har varit med i har fokus varit på att köpa och sälja mynt. Det tyckte jag och Doris var synd, så vi startade en egen enbart för lärande. Strängnäs myntklubb bjuder in föreläsare som till exempel berättar om hur man tar hand om sina mynt på bästa sätt, säger Gunnar Andersson.

Klubben har omkring 20 medlemmar i Strängnäs men arrangerar också arrangemang på riksnivå.