När den politiska majoriteten efter valet i höstas lade fram sin politik för de kommande fyra åren var fler bevakningskameror en av punkterna. Redan i januari 2019 skulle nya kameror sättas upp i några av de utsatta stadsdelarna lovades det.
Men tidsplanen kommer inte att hållas.
– Med viss irritation märkte vi från politiskt håll att det inte fanns någon uppbyggnad i den kommunala organisationen för att hantera kamerafrågan i en större skala. Det blev uppenbart för alla att om man vill öka kamerabevakningen på ett systematiskt och genomarbetat sätt, ja då görs det inte i en handvändning, säger kommunstyrelsens ordförande Jimmy Jansson (S).
Ett förslag till ny kamerastrategi har tagits fram som efter en snabb remissrunda under våren ska kunna klubbas av kommunstyrelsen i sommar. Samtidigt sker ett parallellt arbete där beslut redan har fattats om två platser som ska vara först ut i den nya kamerasatsningen.
– Vi behöver inte vänta på att den övergripande strategin ska bli klar. Tvärtom jobbas det febrilt just nu för att komma i gång snabbt med några pilotprojekt. Det handlar om Lagersbergsskolan och S:t Eskil där ansökningar om tillstånd snart kommer att skickas in till Datainspektionen.
Varför väljer ni just de två platserna?
– Lagersbergsskolan har varit hårt utsatt en tid och både barn och personal mår dåligt av det som händer. När det gäller S:t Eskil handlar det mer om området än själva skolan. Vi vet att det stryker omkring kriminella element på platsen som säljer knark och är hotfulla mot personalen på skolan. Dessutom kör de som svin på gatan i sina bilar. Det är extremt provocerande med tanke på att polishuset ligger 200 meter därifrån.
När kamerorna kan sättas upp i de två pilotområdena är oklart. Det mest sannolika är att det sker någon gång efter sommaren.
– Vi vill komma i gång så fort som möjligt, både i pilotområdena och i den fortsatta utbyggnaden i stadsdelarna. Men det är högt tryck hos Datainspektionen med oacceptabelt långa väntetider just nu för att få tillstånd, säger Jimmy Jansson.
Eskilstuna är långt ifrån den enda kommunen som satsar på ökad kamerabevakning. Intresset bland landets kommuner är mycket stort. Det visar en sammanställning som tidningen Dagens samhälle har gjort. Hittills har Datainspektionen fått in ansökningar från 60 kommuner och elva regioner. Ytterligare 46 kommuner och nio regioner avser att ansöka enligt den enkät tidningen gjort.
– Just nu har vi en handläggningstid på mellan tre och sex månader, säger Gustav Linder, jurist på Datainspektionen.
– Det är betydligt längre tid än vad vi vill att det ska ta men det beror på den stora mängd ansökningar som kommit in. Och så kommer det nog att se ut inom överskådlig tid.
Någon prioriteringslista för i vilken ordning kamerabevakningen i de olika stadsdelarna ska ske finns inte. Jimmy Jansson tror snarare på en successiv utbyggnad som sannolikt kan påbörjas någon gång under 2020 när organisationen och alla förutsättningar är på plats.
– I till exempel Årby och Skiftinge äger vi inte så mycket fastigheter själva och då måste vi samarbeta med fastighetsägarna. Och det hoppas jag mycket på. I just Årby centrum är näringsidkarna hårt drabbade av att det hänger folk där som ägnar sig åt saker som definitivt inte är lagliga. Den brottsligheten skulle vi behöva slå sönder och kan kamerabevakning bidra till det så vore det riktigt bra.
Någon beräkning om vad kamerasatsningen kommer att kosta kommunen finns ännu inte enligt Jimmy Jansson.
– Jag har inget givet svar på det. En kamera kan kosta upp till 20 000 kronor och sen tillkommer driftskostnader och underhåll på det. Vi måste hitta en finansieringsmodell och vi kommer att ta fram de pengar som krävs.