Det rör sig ofta om bagateller; småfix som har en irriterande vana att pocka på ens uppmärksamhet. Det kan röra sig om lite utspillt vin i soffan, en droppande kran eller att byxornas blixtlås plötsligt kärvar. Är man som undertecknad född i den bekanta farstun med en oförmåga att tänka ut något på egen hand måste kunskapen om hur problemen ska lösas inhämtas genom att fråga någon annan. Finns inte den utvägen är det ju bara att googla.
Mitt senaste lilla vardagsproblem hängde ihop med ett par nyinköpta vinterkängor. Redan efter en vecka märkte jag att något inte stod rätt till. När jag tog av mig dojorna på jobbet spred sig rätt snabbt en stickande, omisskännelig doft av fotsvett kring sig. Eftersom jag sällan erkänner mig skyldig till något innan jag är totalt överbevisad tog jag för givet att det var någon av mina närsittande kollegor som glömt att byta strumpor på ett tag. Men en kontroll via näsan nerstucken i kängorna gav ett otvetydigt svar. Arbetsmiljöproblemet var mitt fel.
Så jag googlade. Bland alla föreslagna universallösningar tog jag fasta på den som lät gammeldags och därmed mest trovärdig. Metoden gick ut på att hälla i en tesked bikarbonat och gnugga in i vardera sko och sedan låta det stå över natten. Jag ville verkligen att det skulle funka. Vid kontrollen efterföljande morgon tyckte jag faktiskt först att det luktade mindre, men det måste ha varit någon slags placeboeffekt. Skorna fortsatte att trilskas.
Som en sista desperat utväg gick jag och biktade mig hos den i mina ögon bästa skomakaren i stan. Han lyssnade tålmodigt på min klagovisa och rådde mig att köpa ett par korksulor. Och se – problemet var löst!
Internet och Google är bra till mycket men visst är det skönt med levande experter som vet vad de talar om.