Jag förstod att det var en sÄdan dÀr film jag verkligen skulle vilja se och drog suckande slutsatsen att den dÀrför inte skulle komma att visas i Eskilstuna. Nej, det gjorde den inte. Det blev heller aldrig av att jag Äkte till Stockholm enkom för att se filmen, och sedan sÄg jag att den slÀpps pÄ dvd senare i sommar. Det fÄr alltsÄ bli hemmabio i soffan. Det Àr förstÄs rÀtt trevligt det med, och tilltugget blir förmodligen bÀttre. Men nog Àr det trist att gÄng efter annan vilja men inte kunna se nya filmer pÄ bio i Eskilstuna.
Jag blir beklÀmd nÀr jag begrundar detta. Och en titt pÄ det aktuella bioprogrammet hjÀlper inte det allra minsta: Tre komedier (dÀribland det förmodade bottennappet BaksmÀllan del tvÄ), tre Àventyrs- och actionfilmer, tre barnfilmer (pratande djur), Harry Potter (Àr det nu Àntligen dags för sista filmen?), samt ett svenskt drama av regissören Ella Lemhagen: Kronjuvelerna. Inget av detta Àr jag speciellt intresserad av.
KÀnslan Àr lite densamma som nÀr skivbutikerna stÀnger igen och inte stort mer Àn best of-album pÄ varuhus och bensinmackar ÄterstÄr. Eller nÀr biblioteken reduceras till sÄ kallade mötesplatser dÀr böckerna hamnar i bakgrunden och caféverksamheten i förgrunden. LÀttuggat, lÀttlÀst, lÀttsmÀlt.
Biografer Àr nÀringsverksamhet och ingen kan förvÀnta sig att stadens enda (!) biograf ska visa filmer som bara ett fÄtal vill se. Men vill Eskilstunaborna verkligen bara se det allra mest kommersiella som skvalpar ut frÄn Hollywood? (Ett experimentellt undantag verkar ha gjorts i vÄras nÀr den japanska filmen Norwegian Wood visades. Jag och mitt biosÀllskap satt mycket riktigt alldeles ensamma i den klaustrofobiskt lilla biosalongen. Men sÄ var det ocksÄ en mycket mÀrklig och pinnsmal film, lÄt vara att fotot var mÀsterligt.)
Tekniken rör sig framÄt med jÀttekliv. Ljud, bild och format skruvas upp, förfinas och komprimeras stÀndigt. Men hur Àr det med tillgÀngligheten, blir den bÀttre? Nja.
Förtjust upptĂ€ckte jag hĂ€rom mĂ„naden sajten SF Anytime och tĂ€nkte att hĂ€r hade jag en chans att se filmerna som jag annars skulle behöva Ă„ka utomsocknes för att se. Men sĂ„dan tur hade jag förstĂ„s inte. Filmerna som lĂ„g ute, var sĂ„dana som redan slĂ€ppts pĂ„ dvd â och dessutom kostade det dubbla mot vad min lokala filmuthyrare tar! Lagliga alternativ till ny film pĂ„ bio Ă€r fĂ„, om nĂ„gra.
Det tas berömvĂ€rda initiativ för att bredda filmfaunan i staden. Eskilstuna filmstudio visar ett antal filmer varje termin som vĂ€cker lite fler tankar Ă€n vad â och nu siktar jag mot knĂ€skĂ„larna â BaksmĂ€llan 2 och Kung Fu Panda gör. Men medlemsskapet kostar nĂ„gra hundra, vilket gör att tröskeln Ă€r lite högre Ă€n till den vanliga biografsalongen. Den ideella organisationen har ocksĂ„ begrĂ€nsade resurser, varför de flesta filmer som visas Ă€r ett par tre Ă„r gamla. Men med seriösa filmer frĂ„n lite fler inspelningsplatser Ă€n Stockholm och Los Angeles Ă€r medlemsavgiften förstĂ„s en god investering i den egna bildningen.
I Eskilstuna fĂ„r man helt enkelt anstrĂ€nga sig lite mer för att fĂ„ se bra film. Man fĂ„r Ă„ka till VĂ€sterĂ„s eller Stockholm, starta eller gĂ„ med i filmklubbar, vĂ€nta pĂ„ dvd-slĂ€pp â och nĂ„gon gĂ„ng ibland glatt överraskas av att det slinker igenom riktigt hyfsade saker pĂ„ den ordinarie filmtablĂ„n.