Kompani 2
Eskilstuna teater
På scenen fanns också Oscar Olsson och Jan Mårtensson som specialskrivit musiken. Den var dröjande och poetisk, fick mina tankar att gå till balinesisk gamelanmusik, ett långsamt tempo som emellanåt skruvas upp och förvandlas till speldosekänsla, karusellmusik. Återgång till lugn igen. Klaviatur, dator, kugghjul, cymbaler, regnkäppar, slagverk bidrog till en fantastiskt fin ljudvandring.
Kompani 2 med musiker har varit i New York och musiken skrevs där, tydligen. Det är ingenting jag kan uppfatta, att platsen skulle haft betydelse men det spelar ju ingen som helst roll.
En upplevelse var det i alla fall, nära nog en konsertupplevelse. Det lägger verkligen till någonting att uppleva dans så här med levande musik på scenen. Det hela börjar i mörker, två knappt synliga kroppar som verkar hålla sig nära golvet länge. Rörelserna är enkla, de bägge dansarna följs åt ibland, går olika vägar ibland. Moment återkommer, går runt, varieras och återkommer igen.
På det hela taget tycker jag det här är en otroligt rogivande och vacker föreställning, som försöker hitta tillbaka till enkelheten och verkar vilja börja från början. En sorts skapelseberättelse: blåsa in luft och ande i ljud och rörelser.