Valet av lokal är det första som slår en. Det känns väl genomtänkt, för när konsertlokalen är en gammal skolsal blir julmyset nästan obligatoriskt. De åtta musikerna samsas om utrymmet på scenen och publiken tar plats på enkla bänkrader som snabbt blir fulla. Det är lite trångt, på ett bra sätt. Med gran och stjärnor i ordning blir det lätt att känna sig hemma.
Däremot blir det inte alldeles för tryggt. På programmet finns det inte många självklara låttitlar - musik från Disneyfilmen Anastacia brukar sällan vara något man hör ofta. Men något som är ännu mer överraskande är det allvar som vilar över flera av låtarna, däribland "Koppången", som är skriven av Per-Erik Moreaus. I stället för att gå efter den sockersöta, klämkäcka julkänslan blir det något mer sårbart och genuint som visar sig. Det gör spelningen mer intressant, även om det allvarsamma blandas upp med gladare sånger.
Däremot spelar inte låtarna sig själva - musikerna visar verkligen vad de går för, vilket framför allt gäller Lina Adolphson under låten "Rose of Bethlehem". Då det är som bäst knuffas man nästan bakåt i bänksitsen. Det bjuds också på mer poppiga sånger, som Beyoncés version av "Ave Maria". Den framförs av Amalia Sjönneby, som har en röst som klär låten.
Tempot hålls stillsamt och försiktigt, men för att konserten inte ska stanna av levererar gänget en snabb, jazzig version av "Santa Claus is coming to town". Det ger ett tillfälle för resten av musikerna att spänna musklerna och under kvällens gång är det sällan musikerna som gör några missar. I stället visar sig nackdelarna med ett udda program, när vissa låtar känns överflödiga eller malplacerade, trots fina insatser från de som uppträder. "Mary did you know" är en sådan låt, för den saknar den känsla och energi som de andra låtarna har och sticker på så sätt ut.
Däremot är det undantag i sammanhanget. Det märks på publiken att de gillar vad de hör och det är svårt att inte dras med. De ovanliga låtarna, den lilla lokalen och ett snyggt framförande gör det till en annan typ av julkonsert: en som känns personlig, blygsam och genuin.