Det var i slutet av april förra året som poliser inne på länskommunikationscentralen i polishuset i Eskilstuna på övervakningskamerorna kunde se hur två svartklädda och maskerade personer närmade sig en av flaggstängerna framför stadshuset på Fristadstorget.
Efter en stund kunde poliserna se att de två personerna började veva och halade en av de EU-flaggor som var hissad i topp, för att försöka ersätta den med en annan flagga. När flaggans symbol, den traditionella svastikan/hakkorset, började vecklas ut blev det fart i polishuset.
Flaggan hann inte ens komma halvägs upp på flaggstången förrän en polisbil med två poliser var framme på platsen.
De två flagghissarna fick bråttom iväg och polisen följde efter dem i bilen.
Så småningom blev det rättssak av flagghissningen och det var Justitiekanslern som stod bakom åtalet mot en av männen, en 23-åring. "Tryckfrihetsbrottet hets mot folkgrupp" löd formuleringen.
När det var förhandling i Eskilstuna tingsrätt för ett par veckor sedan var lagmannen och ordföranden Per Lennerbrant mycket tydlig när han förklarade att förhandlingen den här gången enbart skulle avhandla huruvida ett tryckfrihetsbrott hade begåtts eller inte. Brottet "hets mot folkgrupp" skulle inte avhandlas den här gången, utan i så fall i ett senare skede.
Därefter fick de båda motparterna, Justitiekanslern och 23-åringen med hjälp av sin advokat, förklara varför flaggan med den nazistiska symbolen skulle anses vara en trycksak - eller inte.
Åklagare Maria Sterup menade att flaggan var en tryck skrift, att den var utgiven vid den tidpunkt när den hissades, vid 03.30-tiden en natt i april förra året och eftersom det inte passerat ett år sedan dess, var tryckfrihetsbrottet inte heller preskriberat.
23-åringen hävdade motsatsen. Det var inte hans flagga sa han, han var bara där för att ha verktyg för att hala EU-flaggan som var hissad på flaggstången. Skulle det ha handlat om ett tryckfrihetsbrott var det preskriberat dessutom menade han och påstod att flaggan var tillverkad för mer än ett år sedan.
Nu har Eskilstuna tingsrätt kommit med ett avgörande, ett så kallat "slutligt beslut" i målet.
I detta avvisas åtalet "tryckfrihetsbrott hets mot folkgrupp".
Tingsrätten konstaterar att Justitiekanslern inte har uppfyllt sin bevisbörda när det gäller preskriptionstiden som är ett år. Det är inte klarlagt om åtalspreskription har inträtt.
Flaggan kan mycket väl ha lämnats ut till försäljning eller spridning på annat sätt i Sverige, mer än ett år innan åtalet väcktes.
Det finns inte heller något som talar emot att flaggan, eller en annan flagga ur samma upplaga, kan ha hissats i ett annat sammanhang och spridits - mer än ett år innan åtalet väcktes, skriver tingsrätten bland annat. Mot den bakgrunden har tingsrätten ingen anledning att ta ställning till frågan om 23-åringens ansvar som utspridare, skriver tingsrätten.