Först stack hon till USA och jobbade som barnflicka i ett och ett halvt år. När Nina såg röken från Manhattan efter terrordåden 11 september kändes världen plötsligt som en osäkrare plats. Hon åkte hem till Eskilstuna, och det dröjde knappt ett år innan hon drog iväg på språkkurs i Spanien.
– Där hittade jag min danska kärlek. Efter en månad i Sverige flyttade jag till Danmark.
Kanske pluggar vidare
Nina sökte och kom in på utbildningen till sjuksköterska. Men kärleken tog slut och sju månader efter sin examen fick hon arbete på Mälarsjukhusets infektionsklinik.
– Jobbet är inte glamouröst, men när jag går hem och vet att jag gjort nån människa glad är jag nöjd.
Kanske pluggar hon vidare till narkossköterska. När och var är ovisst.
– Narkossyrror är väl vad ambulanser oftast vill ha. Gud, jag önskar att jag vore 23 och visste det jag vet i dag, säger hon om sitt vankelmod.
Söndag 22 mars fyller Nina Larsson 30 år.
– Med tanke på vad jag gjort i livet känns det inte så farligt att bli 30. Men andra tjejer i min ålder har barn.
Att slå sig helt till ro är det väl inte tal om. Tvärtom. Nina vet inte alls vad hon gör om ett år. Hon är en glad, öppen, lite rastlös själ som älskar att resa men också tycker om sköna hemmakvällar.
– Jag är väldigt lojal mot nära och kära. Och ju äldre jag blir desto viktigare är det att familjen och vännerna finns inom räckhåll.
Följer släkten
Blodsbanden har gett sig tillkänna, Nina vill plötsligt veta mer om släkten. När pappa Lasse Larsson berättar om sig själv och om tidigare generationer lyssnar hon med stort intresse.
– Det överraskar mig och gör att jag accepterar folk mer som de är i stället för att vilja göra om dem.
Driften att pröva nya saker fick henne att hoppa fallskärm i USA.
– Jag skulle aldrig göra om det, men det kändes kul när jag väl var nere på jorden. Jag gillar att pusha gränsen.
För Nina Larsson är livet en fest. Hon vill uppleva så mycket som möjligt för en dag sitter hon där med bara minnena.
– Man ska inte ta så tungt på grejer. Äh, det blir nog bra när jag väl kommer dit, tänker jag, även om jag inte vill gå upp på morgnarna.