Skolmaten har länge varit en het potatis i Flens kommun. I augusti i år avgick kostchefen Per Swärd efter elva år på sin post. Motiveringen till avhoppet var att han inte längre kunde stå för kvalitén på maten efter år av nedskärningar.
— Vi är omgivna av matproducenter i Flen, att då inte satsa är förödande. Det finns också en otrolig kompetens bland personalen i min organisation som i dag inte används. Det är som att ha en fin bil och låta den stå, sa Per Swärd då.
Kanske har bilen börjat rulla nu - i Hälleforsnäs. I onsdags fick Bruksskolans kökspersonal tillsammans med skolans övriga pedagogiska personal djupdyka i temat matglädje. Som en av 28 utvalda skolor fick de besök av matkonsulten Anna-Karin Landin från Hushållningssällskapet.
— Vi har jobbat i motvind ett tag så det känns fantastiskt att få positiva matinslag. Det handlar mycket om pengar, men även om en positiv inställning, säger Maria Svanqvist som är hemkunskapslärare på Bruksskolan.
Hushållningssällskapet grundades för över 200 år sedan och hade till en början som uppgift att utbringa kunskap till landsbygdsborna i Sverige för att se till att de knappa matresurserna skulle räcka till alla. I dag är Sverige inte längre ett land som lider av svält, men Anna-Karin Landin anser att Hushållningssällskapets betydelse är minst lika stor i dag.
— Behovet av att veta vad man äter är större nu än då, vi måste välja vad vi ska äta för att må bra.
Lärarna och den övriga personalen på Bruksskolan fick gå på en kort tipspromenad och svara på frågor om bland annat odling och klimatsmarta val när det gäller mat. Därefter höll Ann-Karin Landin ett föredrag varefter grupparbeten stod på schemat.
En röd tråd under dagen var att diskutera kring hur skomaten kan bli en del av det dagliga pedagogiska arbetet. Förslagen som kom upp var att låta barnen på mattelektionerna räkna på hur stort svinnet är en dag i skolmatsalen, läsa om mat på lektionerna i svenska eller forska i olika kryddors väg till Sverige på historielektionerna.
— Man är ofta inne i sitt ämne i vardagen, det finns säkert många sätt att öppna upp undervisningen och hitta samarbetsformer, säger svenskläraren Helene Ahlqvist Blomberg.
Målet för Hushållningssällskapet är att sprida hur man kan göra elever, lärare och även politiker mer medvetna om vikten av bra och näringsriktig mat.
— Det spelar ingen roll hur mycket vi försöker lära ut till eleverna om de inte har nog med kraft i magen för att kunna ta till sig det. Det är bortkastade skattepengar, säger Anna-Karin Landin.
För att kunna erbjuda näringsriktig och även närproducerad mat till skolor och äldreomsorg krävs det först och främst kompetent och kunnig styrning menar Anna-Karin Landin. Hon känner inte till förutsättningarna i Flens kommun, men att budgeten är tajt när det gäller skolmat anser hon inte behöver vara ett hinder. Mycket handlar om att kunna utforma upphandlingar på ett smart sätt.
— Det gäller att ha en kostchef som sitter på riktig kunskap och som kan göra riktiga upphandlingar.
I nästa andetag lägger hon dock till:
— Bra mat måste få kosta.