Det är torsdag kväll och på fritidsgården i Fröslunda är det tjejkväll. Gården har precis öppnat för kvällen men redan är runt 15 tjejer på plats. Hög musik som pumpas ut från högtalarna blandas med skratt och skrik och det dansas för fullt framför en stor väggspegel. Från köket sprider sig en välbekant och aptitretande doft av tacos. Vid ett av borden sitter två tjejer och spelar Fia med knuff med Rekar Rebuwar Mahmoud, en av sex fritidsledare i Fröslunda. Han har jobbat här i två år och har sett hur satsningen på att få fler tjejer till fritidsgården har burit frukt.
‒Förut sa vi att fritidsgården självklart ska vara till för alla men det var den inte. Omedvetet så utformades verksamheten på ett sätt som passade killarna mer. Så vi har lagt extra mycket fokus på tjejerna och vi har fått väldigt mycket positiva reaktioner. Förut sa tjejerna att gården bara är för killar men nu vågar tjejerna ta för sig.
Han får bekräftande nickar från flera av tjejerna.
‒Det var väldigt tråkigt här förut men nu får man vara med och styra själv. Det är skönt att vara i en tjejgrupp, säger 14-åriga Maida.
15-åriga Samira håller med.
‒Jag har gått hit i ett år nu. Jag träffar vänner, dansar och har kul.
Siffrorna i besöksstatistiken talar ett tydligt språk. Andelen flickor som besökt Fröslunda fritidsgård har ökat från 29 procent år 2016 till 42 procent år 2017. Under 2010 var andelen flickor som besökte fritidsgården endast 9 procent.
Bakom förändringen ligger ett långsiktigt och systematiskt arbete berättar Lena Sjöberg Rehnholm, områdeschef på Ung fritid och mötesplatser.
‒Vi tittade på statistiken och kartlade aktiviteter och frågade oss: vem får vara här och på vilka villkor. Den öppna verksamheten tilltalar pojkar i större utsträckning. Men vi vill att alla, både tjejer och killar, ska kunna växa genom att vara hos oss. Därför måste vi erbjuda en bredare verksamhet, säger hon.
Läs mer ► Rekars buss sprider glädje och lugn i utsatta områden
Lösningen blev att "göra olika för att det ska bli lika". Det innebär till exempel att tjejer har idrottshallen för sig själva vissa tider.
‒Det har lett till att de sen stannat kvar efteråt när det är gemensam tid för tjejer och killar . Vi har också jobbat mycket med att se till att det är lika många tjejer som killar i de aktiviteter där vi bestämmer innehållet, exempelvis sommargrupper och ungdomsambassadörer. Det ger väldigt gott resultat och leder på sikt till att vi får väldigt goda förebilder i området.
En förutsättning för att lyckas med målsättningen har varit att förankra tankesättet bland de vuxna i området.
‒Det är väldigt viktigt att vi har bra kontakt med föräldrarna, att få "grönt ljus". Vi har haft uppsökande verksamhet, öppet hus på fritidsgården och informationsträffar på mötesplats Fröet där vi berättar vad vi gör för att skapa trygghet och framtidstro, säger Rekar Rebuwar Mahmoud.
En annan framgångsfaktor i arbetet för ökad jämställdhet är att låta ungdomarna själva vara med och planera aktiviteterna.
‒De måste få vara delaktiga och det ska gå fort, det måste bli "verkstad" på en gång. Och därför måste vi vara flexibla, säger Lena Sjöberg Rehnholm som är beredd på ett fortsatt förändringsarbete.
‒ Det är svårt att säga hur framtiden ser ut men vi fortsätter varje år att analysera vad som har varit bra och vad som behöver förändras. Uppgiften är att skapa en bra kvalitativ verksamhet för både pojkar och flickor. Det är viktigt för den enskilde individen men även för området i Fröslunda, att både pojkar och flickor får möjligheter att utvecklas personligt och i grupp.