"På hösten börjar liksom livet"

Sverige kan omöjligt vara vackrare än Näshulta den här dagen. Solen flödar över gårdar och ängar med betande kossor, och glittrar i Näshultasjön där barn och hundar badar och plaskar.
Här har Bosse och Kristiina Wiqvist funnit sitt paradis.
Det började med att de åkte ut för att bada om somrarna, och föll pladask för bygdens skönhet. De hyrde båtplats - innan de ens ägde en båt. Och så började de kika efter lämplig sommarstuga.
- Nu har vi haft den i nio-tio år, och den håller oss igång med sin stora trädgård, vinbärsbuskar och grönsaksland.
Bosse bjuder på egenhändigt bakade blåbärsbullar.
- Jag gillar att baka, har inspirerats och lärt mig av vår hundvakt Maj-Britt. Som med allt annat handlar bakning mycket om känsla.
- Det är likadant med trädgården och odlingarna, det blir som terapi att hålla på. Som skön meditation. Vi är inga hejare på att odla grönsaker alls, men har det vanliga; lite potatis, dill, lök, squash.
Det är dock varken som bagare eller trädgårdsmästare Bosse är mest känd. I många år har han varit framgångsrik tävlingsskytt, och omnämns inte sällan tillsammans med andra duktiga lokala idrottsutövare. "Halvkändis" kallar han sig själv. Och han har långt ifrån lagt bössan på hyllan.
- Pangandet är en livsstil, ett sätt att leva, och det gör inget om man som skytt blir lite äldre. Jag fick lov att hålla uppe ett tag, efter akut sjukdom. Men jag kom tillbaka vilket i sig kändes som en stor seger, och 2011 var ett av mina bästa år trots att jag gnetat på sen 70-talet. Jag vann då veteran-SM i fältskytte med full pott.
- Vilken häftig känsla det var. Åtta stationer, sex skott på varje, spänningen var total inför sista skyttet. Och så prickade jag in 48 träffar. Den framgången hade jag kämpat för länge.
Även att öva skytte ger en meditativ känsla, förklarar han. Bosse och jack russel-terriern Billy spenderar en hel del tid uppe på skjutbanan i Hugelsta.
- Han har lärt sig att inte bli rädd för smällarna. Jag tränar, och så leker vi. Kristiina säger att vi är glada båda två när vi kommer hem därifrån.
Bosse Wiqvist är född i Oxelösund och bodde i unga år först i Kalmar och därefter i Dalarna. Efter lumpen flyttade familjen till Eskilstuna.
- Kalmar kan fortfarande kännas som hemma, med Fredriksskans där man lirade fotboll, baden och båtarna. Även i Dalarna finns en liten bit av mig kvar, och jo, det är klart att också Eskilstuna är min hemort. Speciellt här ute i lugnet känns det väldigt bra. Billy kan ibland tycka att det blir lite för lugnt, får få hundar, säger husse och kastar uppskattande några godisbitar till sin ögonsten, som ligger i gräset nedanför verandan.
Extrajobben som journalist kom redan på 70-talet, samtidigt som han arbetade som provskytt på Hugelsta skjutfält. Efter nästan 20 år på Hugelsta, varav ett antal som chef, satsade Bosse på eget i frilansbranschen och var snabbt uppe i full tid.
- Har alltid gillat att skriva. Redan i realskolan i Borlänge skrev jag långa, målande uppsatser. Som egen hade jag som mest ett 20-tal tidningar jag skrev för. Basen låg på skytte, men det har också blivit många produktreportage och personliga reportage genom åren. Det senare tror jag var det allra roligaste. Alla människor är unika, och att få träffa och vara nyfiken på ett stort antal fantastiska människor har varit toppenkul.
Fortfarande skriver han skytte för bland annat Norrtelje Tidning.
- Nu är jag pensionär, och jobbar kanske 25 procent. Det är lagom. Förr hade jag stor press på mig själv, och jobbade sena nätter. Men efter hand insåg man väl att man kanske inte är odödlig.
Kristiina arbetar fortfarande heltid, är sjukgymnast med egen praktik, medan Bosse sköter baslägret hemma.
- Jag är väl ingen machoman precis, gillar att laga mat och att baka, både matbröd och annat.
Men vad du än gör är det viktigt att du tycker det är roligt, då är livet lättare att leva, upprepar Bosse Wiqvist och ser fram emot långa höstpromenader, med svamp- och bärplockning.
- Jag har lärt mig leva i nuet. Men jag gillar hösten bäst. Min födelsedag inleder den bästa tiden på året, då det är lagom varmt och luften är lätt att andas. När hösten kommer, då börjar liksom livet.