Det finns rester och så finns det rester. I dessa tider när vi förståsigpåare utfärdar allmänna predikningar till höger och vänster om vikten att ta vara på överbliven mat i ett försök att göra vårt bästa för att rädda miljön – just då framstår arancini som himmelriket självt.
Överbliven risotto är alltid gott. Men i friterad bollform är det en gåva från gudarna. Eller rättare sagt från gatuköken på Sicilien. Nyfriterade arancini är något av det bästa man kan stoppa i sin mun. Allra helst ska de vara rykande varma, frasiga utanpå och ljuvligt krämiga inuti. Har man tur hittar man dessutom en liten överraskning i form av något gott i mitten. Och har man ännu mera tur får man ett glas bubbel till. Friterad plus champagne är lika med sant, förstår ni.
Så nästa gång du dristar dig till att veva ihop en risotto (ja, det är ett jäkla rörande, men såååå värt det) låter du helt enkelt resterna svalna, blandar i några ägg (ja, armen får jobba övertid i dag) och lite panko (asiatiska för ströbröd). Sedan formar du bollar av valfri storlek – själv brukar jag köra på golfbollssize – och rullar dem i ännu lite mera panko (vanligt ströbröd funkar också), offrar en flaska olja och friterar dem gyllenbruna i omgångar. Låt rinna av på papper och käka så fort du hinner. Ska du ha gäster går det annars att hålla dem varma i ugnen.
Ett perfekt sätt att starta en trevlig afton på italienska.
Mängderna är inte så noga här. Det handlar mer om att få bollarna att hålla ihop. Fuktar du händerna lite går det lättare att rulla bollarna, det är också viktigt att risotton är kall. Bred gärna ut den på en plåt eller liknande så att den kallnar ordentligt om du gör den samma dag.
Och glöm inte att ha lock i närheten när du friterar. Sätt aldrig på fläkten – hur frestande det än kan vara. Ångorna kan fatta eld.
Så fritera med respekt och njut med hjärta och mage av de vidunderliga risbollarna som till utseendet påminner om små apelsiner, vilket namnet också betyder.
Garanterat buonissimo!