"Hello goodbye Eskilstuna" är ett större projekt som också omfattar en rapport på 96 sidor, som Elin Eriksson precis har färdigställt. Elin Eriksson är antikvarie med ansvar för samtidsdokumentation. Genom att intervjua människor som arbetat med flyktingmottagandet i Eskilstuna professionellt och på frivillig bas, och med flyktingar, har hon fått fram en bild som hon tycker präglas av oro - och hopp.
‒Ute i verksamheterna betonar man att "vi fixar det - och vi skulle göra det igen", säger hon.
‒ Folk blev superhjältar, säger Elin Eriksson, som tycker att hon ser flera skillnader i samhället under den aktuella flyktingvågen jämfört med 90-talets stora flyktingströmmar till Eskilstuna under Balkan-kriget.
‒Volontärarbetet har vaknat under den här perioden, volontärerna har gjort massor! säger hon, och räknar upp verksamheter som språkkaféer, klädutdelning, läxhjälp, eller "bara" mänskliga kontakter.
Många äldre har hittat till volontärarbetet och upptäckt att det varit givande för dem själva.
För den som inte vill plöja hela rapporten har man tagit fram en utställning som utgör ett överskådligt koncentrat av innehållet. "Hello goodbye Eskilstuna" visas i "Planket" i museet helas sommaren. Den 20 augusti packas utställningen ner, och åker på turné till bibliotek och mötesplatser runt om i Eskilstuna.