Det fanns liksom inte så mycket tid att grubbla på väder och vind den här kvällen. Man fick vackert hålla i den vita hatten så den inte blåste i väg av helt andra orsaker.
Kent på hemmaplan, eller ”tillbaka till brottsplatsen”, som Joakim uttryckte saken, var rena överkörningen. I stort sett från första tonen till slutackordet i just Mannen i den vita hatten.
Det var inte många döda punkter i den nära två timmar långa uppvisningen.
Läs recensionen och se fler bilder i måndagens pappersupplaga av Eskilstuna-Kuriren.