– Det är tråkigt att vi är i en sådan här situation, men vi kan inte vara annat än oeniga. Det känns som att politikerna inte riktigt ser eller tar ansvar för den situation vi har, säger Cecilia Rahbek Nöhr, Lärarförbundets ordförande i Eskilstuna.
Hon saknar ett långsiktigt perspektiv och menar att konsekvenserna kan bli omfattande.
– Kommunen går ju plus i år och den ryckighet vi haft de senaste åren är inte bra för verksamheten. Inte för eleverna och inte för lärarna. Vi ser en stor risk för ohälsa. När man rör om i grytan så här är risken att många lärare känner att de inte orkar mer och hoppar av. I värsta fall byter de kommun, säger Cecilia Rahbek Nöhr.
Barn- och utbildningsnämndens nya förslag om att 97 tjänster ska bort innebär inte att så många personer förväntas bli arbetslösa. Om detta är både arbetsgivaren Eskilstuna kommun och de fackliga organisationerna ense.
Klart är dock att den stora omställningen är ett gigantiskt och tidsödande pussel som sammantaget berör främst lärare på två gymnasieskolor och sju grundskolor. Exakt hur de drabbas är en förhandlingsfråga.
Jessica Olsson, ordförande för Lärarnas riksförbund i Eskilstuna, menar att det inte finns så stora marginaler kvar.
– Man ser tydliga risker i det underlag som skolornas rektorer och skyddsombud har tagit fram. Det kommer att leda till ökad arbetsbelastning och vi ser ju redan nu att lärarnas arbetstid inte går ihop med livspusslet. Vi kan inte fortsätta så här.
Ju mer slimmad skolan blir på stödfunktioner, som nu väntas minska, desto fler uppgifter landar på dem som blir kvar, menar Jessica Olsson.
– Vårt arbete ställer så höga krav på oss och vi själva ställer så höga krav på oss att vi till sist blir sjuka. En sjukskrivning blir ofta långvarig, så är det svårt att få tag på vikarier och då ställer kollegerna upp ännu mer.
Jessica Olsson menar att den onda cirkeln sänker inte bara lärare och elever, utan hela Eskilstuna kommun.
– Vill man vara en attraktiv kommun som lockar till sig företag och människor som vill verka, bo och betala skatt här, då är skolan otroligt viktig!
I centrum för personalpusslet finns barn- och utbildningsförvaltningens HR-chef Lena Karlsson:
– Vi har 3 800 anställda i förvaltningen med verksamhet inom förskola, grundskola och gymnasieskola. Nu har vi cirka 35 tillsvidareanställda som vi ska hitta en lösning för. Det är klart att det är en stor förändring, men det känns ändå som att vi ska kunna hantera det här.
Skolornas rekryteringsbehov är ungefär lika stort som omställningsbehovet, men kompetensen matchar inte alltid vilket skapar turbulens.
– Nu samlar vi alla rekryteringsbehov centralt för att göra matchningen så optimal som möjligt, så att ingen tillsvidareanställd går miste om ett jobb. Det är där vi har vårt största ansvar, men ser vi att vi kan lösa det även för obehöriga lärare är det positivt, säger Lena Karlsson.
Nästa möte mellan skolförvaltning, fackförbund och rektorer är fredag den 16 februari. Då lyfts dock bara tre av totalt nio berörda skolor. Övriga följer i två senare etapper.
Blir det mer än lokala MBL-förhandlingar även då riskerar hela processen att dra ut rejält på tiden. Lärarförbundets Cecilia Rahbek Nöhr ser detta som ett ytterst sannolikt scenario:
– Man kan förvänta sig fler centrala förhandlingar. Absolut.
Uppdatering: I en tidigare version av denna artikel stod det att det var 97 lärartjänster som berördes, men det är 97 olika tjänster - inte bara lärare - det handlar om.