För att skapa ett mer hållbart samhälle behöver vi bli bättre på att ta tillvara på det vi redan har. I Eskilstuna har vi ett klockrent exempel på hur resurser kan tas omhand istället för att gå till spillo: ReTuna Återbruksgalleria.
- Här kan du lämna in grejer du inte längre vill ha, personal tar hand om prylarna som får nytt liv och säljs i gallerian. Detta är cirkulär ekonomi i ett nötskal, att låta sakerna gå runt och tas tillvara, istället för att slängas bort. Något annat är egentligen helt galet, vi måste spara på jordens resurser.
Det säger Anna Bergström, centrumledare för ReTuna Återbruksgalleria. Hon har varit med sedan ReTuna öppnade 2015. Sedan dess har verksamheten blomstrat – och rönt stor uppmärksamhet internationellt. Flera gånger i månaden kommer tv-team från olika länder och gör reportage om världens första återbruksgalleria.
- Mänskligheten står vid ett vägskäl. Vi har tillräcklig kunskap om hur vår livsstil påverkar planeten jorden. Nu är det upp till oss att hitta strategierna för att bygga ett mer hållbart samhälle. Eller – välja att köra på ”som vanligt” inom vår linjära ekonomi. Här i Eskilstuna finns den där förändringsviljan. Vi är föregångare som har ReTuna-konceptet i vår stad och det är förstås jättekul att så många vill inspireras av oss, säger Anna.
Hon sitter i en brun, mysig second hand-soffa intill konferensdelen på ReTuna.
- Allt fler hittar hit, både Eskilstunabor och mer långväga gäster. Samtidigt växer vårt utbud. Vi har allt ifrån leksaker och kläder till ekologiska växter och heminredning. Men inom en snar framtid är ReTuna förhoppningsvis inte lika unikt längre. Då kommer det enbart att finnas hållbara alternativ. Jag är övertygad om att alla, från köpcentrum till stora butikskedjor, kommer att kopiera konceptet med återbruk. Fast folk kommer förstås att vallfärda hit ändå eftersom ReTuna var originalet.
Motsatsen till cirkulär ekonomi kallas för linjär ekonomi. Den är vi vana vid: Naturresurser utvinns för att producera till exempel en tröja. Sedan transporteras tröjan, ofta långt, för att säljas och användas. När konsumenten tröttnat på sin tröja, eller tycker att den blivit sliten, kasseras den. Då går materialet förlorat och försvinner från kretsloppet.
- Designers och producenter borde förstås ha en plan för sina produkter redan när de skapas och tillverkas. Dessutom har vi konsumenter ett ansvar att tänka innan vi handlar – behöver jag verkligen den här varan? Kan jag låna den istället? Eller köpa den begagnad? Men jag vet, av egen erfarenhet, att det inte är lätt. Marknadskrafterna är starka. Ofta kan saker framstå som ganska billiga. Då gäller det att komma ihåg att det alltid är någon som betalar för produkten. Ofta är det vår planet som står för kostnaden, säger Anna.
Inom cirkulär ekonomi tas allt material istället tillvara och kommer till användning igen, precis som på ReTuna Återbruksgalleria.
- Ditt skräp är någon annans skatt! Det här är framtidens shopping. Om tio år får den som vill köpa nya grejer vända sig till svarta marknaden. Där kan man säkert köpa något nytt - och skämmas lite, säger Anna.
Vad är cirkulär ekonomi?
Cirkulär ekonomi innebär att material återvinns eller återanvänds om och om igen. Det är en grundsten för hållbar utveckling och motsatsen till dagens sätt att producera och konsumera varor. I vår linjära ekonomi utvinns material för att tillverka produkter som sedan slängs eller bränns upp. I en cirkulär ekonomi kan vi människor spara på jordens resurser, samtidigt som vi minskar vårt avfall.
Källa: Naturskyddsföreningen
Tips för att leva cirkulärt
• Tänk efter innan du konsumerar. Behöver du verkligen det du är på väg att köpa? Kan du köpa prylen begagnad istället? Eller låna av någon?
• Reparera saker som har gått sönder.
• Lämna saker du inte behöver till second hand, eller sälj dem.
• Gör matlåda av rester.
• Om du har möjlighet: Testa att kompostera ditt matavfall hemma. Då skapar du ditt eget kretslopp där potatisskal och annat förvandlas till näringsrik jord som sedan kan användas i trädgården.