Excellensen - Gustaf Trolle-Bonde, 1773-1855, uppförde Säftaholms slott 1815. Under hans tid fanns på slottet en av landets största privata konstsamlingar, som splittrades en bit in på 1900-talet men som i dag till viss del köpts tillbaka.
Kvinnor - Konstmecenaten Trolle-Bonde hjälpte många svenska konstnärer ekonomiskt, inte minst kvinnor som på den tiden inte fick studera på Konstakademien.
Franska influenser - Det franska inflytandet på svensk konst har varit starkt genom tiderna.
Där är dessa tre huvudspår, dessa tre teman som återkommit i sommarutställningarna på Säfstaholm genom åren, från 1991 till i dag. Lämpligt nog har Vingåkers kulturchef Lars Furborg därför valt att döpa denna hans sista till "Excellensen, kvinnor och franska influenser".
Lars Furborg går själv i pension i höst, och känner sig nöjd med att det hann bli just 25 temautställningar sommartid på slottet.
– Jag har haft förmånen att få producera alla, och det har varit fantastiskt roligt. Ett kvarts sekel, värst vad det gick fort. Men 25 är en rund och bra siffra, och man ska ju sluta på topp, säger de. Nu ska jag bli konstkonsument i stället för -producent.
Det började 1991 med utställningen "Folkdräkter i konsten" och under åren har besökaren kunnat njuta av porträttkonst, barnmotiv, landskapsmåleri, djur och mycket mer. Just porträttkonsten smyger sig också i sommar in som ett fjärde tema.
– De första åren hämtade jag idéer från den klassiska konstsamlingen här på slottet. Det har handlat om specifika konstnärer, grupper av konstnärer och motiv. Och glädjande finns ju Vingåker rikligt dokumenterad i svensk konsthistoria så vi har kunnat bjuda på många bilder kring och från bygden.
Utställningen 2003, "Hon har talang, tyvärr", blev ett stort genombrott för Furborg och Säfstaholmssomrarna, startade kulturdebatter och fick uppmärksamhet både i Sverige och utomlands.
– Gustaf Trolle Bonde gav mig idén att spegla svenska kvinnliga pionjärers situation på 1800-talet, när jag upptäckte att han 1851 hjälpt unga konstnärinnan Wilhelmina Lagerholm att komma in på Konstakademien dit kvinnor på den tiden var portade. Först långt senare öppnades en "fruntimmersavdelning".
Det blev sedan ytterligare sex sommarutställningar om kvinnliga konstnärer, kända och okända under 1900-talet, då situationen ett antal år var än värre.
– Speciellt var det två manliga konstnärer, Albert Engström och Carl Larsson, som förföljde kvinnliga kollegor och var riktigt nedlåtande och hemska.
Den manliga organisationen "Vi unga", 25 karlar som gick i spetsen för impressionismens genombrott, fick en kvinnlig motsvarighet 1910, när en grupp kvinnor i sin tur bildade "Föreningen Svenska konstnärinnor".
– 2010 var vi det enda museet i landet som uppmärksammade 100-årsjubileet av den kvinnliga konstnärsföreningen. Det gjorde vi med utställningen "Härtill är vi tvungna".
Ett par tusen tavlor har under somrarna hängt på väggarna i Säfstaholms vackra, möblerade salonger. Nu hänger här de 75 mest intressanta, summerar en nöjd Lars Furborg.
– Det är många kära återseenden. I det allra närmaste samtliga av de konstverk jag ville ha finns här i sommar. Det var bara i ett par fall vi inte fick låna tavlorna från museer och privatpersoner. Självklart är detta den bästa sommarutställningen vi haft.